”Vattnet kom uppifrån, nerifrån och från sidan”

Klimatanpassning Skyfallet i Gävle var det värsta i historien, enligt SMHI:s statistik. Och det blir svårt att kartlägga vad som egentligen hände.

”Vattnet kom uppifrån, nerifrån och från sidan”
Christoffer Carstens, enhetschef, enheten för hållbar utveckling vid Länsstyrelsen i Gävleborg. Pressbild

Skyfallet i Gävle 17 augusti går till historien som det värsta. Det innehar en första placering på SMHI:s lista över extrema regnmängder på kort tid.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

I alla fall när vi tittar på statistik bakåt i tiden.

Gävle fick 101 mm på två timmar mellan klockan 02 och 05.

Och sedan fortsatte det regna häftigt.

Fakta

Definitionen av ett skyfall

Ett skyfall är ett kortvarigt högintensivt regn. SMHI:s definition är att ett skyfall har en intensitet som överstiger 50 mm regn per timme eller 1 mm per minut.

Källa: SMHI

Megaskyfall gav stora skador

Sedan SMHI började sina mätningar på 1800-talet är det bara vid fem tillfällen som det uppmätts högre nederbörd än de 161,6 millimeter som drabbade Gävle.

– Det har ju regnat rak in i hus. Rakt igenom ytskikt. Till exempel Nians köpcentrum hade ju vattenskador på alla våningar, berättar Christoffer Carstens, enhetschef på enheten för hållbar utveckling, Länsstyrelsen i Gävleborg.

Länsstyrelsen: Svårt kartlägga förloppet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett Länsstyrelserna i Gävleborg och Dalarna i uppdrag att utreda hur översvämningarna hanterades, vädervarningar, förloppet, vilka områden som drabbades, konsekvenser och lärdomar att dra.

Christoffer Carstens säger att det kommer bli svårt att kartlägga förloppet.

– Vattnet kom uppifrån, nedifrån och från sidan.

”Förvånad över att det inte blev värre”

I Gävle hamnade snabbt vägar och viadukter under vatten och hus underminerades. Han är inte förvånad över att förödelsen blev så stor efter ett skyfall av denna dignitet.

– Det är snarare så att man kan vara förvånad över att det inte blev värre, att bilar och annat stått kvar.

Kommunens ansvar är samtidigt förhållandevis begränsat, påpekar han.

– Det är fastighetsägarens ansvar att både jobba förebyggande och när det händer.

Gävlebor kände sig övergivna

För Gävleborna, som larmade, innebar det konkret att många kände sig övergivna. Räddningstjänsten och allmänna översvämningsåtgärder såsom barriärer och pumpar var prioriterat till skydd för samhällsviktiga funktioner.

– Slutsatsen är nästan alltid att vi måste spara den utrustningen för att se om någon samhällsviktigt drabbas. Det personliga ansvaret, både att skydda sig och ta hand om det som hänt, är jättestort. Det tror jag inte många har reflekterat över. Räddningstjänsten åker inte ut och pumpar källare eller sätter upp skydd till privata fastigheter, säger Christoffer Carstens.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser

Det senaste