Forskare varnar: Översvämningskartor feltolkas

– De här modellerade gränsen som man illustrerar med en linje hamnar ju inte där den faktiska utbredningen är vid en skarp händelse. Vi har tittat på olika modellers gränser och jämfört med tidigare översvämningar och de stämmer inte alltid, förklarar Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap och ansvarig för den nya studien.

Risken för fel särskilt stor på vissa platser

Forskarkollegan Nancy Joy Lim jämförde i sin avhandling översvämningskartornas utbredning av vatten för hundraårsflöden med verkligt utfall och såg att risken för fel är särskilt stora i väldigt flacka områden.

– Den exakta gränsen är supersvår att veta, säger Nancy Joy Lim.

Dålig upplösning på höjdmodellerna ger större fel och graden av friktion i marken som omger vattendragen vägs in i forskarnas bedömningsmetod. Det är också tydligt att flackare terräng ger större osäkerhet i resultaten.

– Om det är ett väldigt flackt område är det mycket svårt att avgöra om vattnet når hit ut eller dit ut, konstaterar Anders Brandt.

Skyfall med stora konsekvenser

När Gävletrakten i mitten på augusti drabbades av stora översvämningar efter skyfall fick Anders Brandt med egna ögon bevittna konsekvensen av det.

Lilla Kungsbäcken, väster om E4:an, som i vanliga fall är en beskedlig rännil på några meters bredd hade efter skyfallen antagit ett nytt väsen. Ett konkret exempel alltså.

– Jag har inte varit ute och mätt, men jag tog några fotografier och jämförde med en tidigare översvämningskarta. Då var det hundra meter brett och nu var det mer.

En läxa att lära

Det var heller inte första gången som den här ”lilla bäcken blev rejält översvämmad”, konstaterar Anders Brandt.

Och här finns en läxa att lära för planerare och politiker, menar han.

– Man ska vara försiktig även med sådana här små vattendrag. De kan se väldigt små och beskedliga ut till vardags men när det blir en översvämning kan de svälla rejält.

Risken för felplanering ökar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar fram översvämningskartor som kommuner och andra kan ta del av för att avgöra var det är lämpligt eller olämpligt att bygga. Men eftersom konventionella översvämningskartors felmarginaler inte kommuniceras visuellt ökar risken för kostsamma felplaneringar, anser forskarna.

– Att kunna uppskatta den här osäkerheten kräver ganska god kompetens hos den som tolkar kartorna. Det är inte många som har den kompetensen för då ska du egentligen kunna göra den här modelleringen själv, förstå var i denna osäkerhet ligger och ha en naturgeografisk eller relaterad utbildningsbakgrund för att kunna läsa landskapet parallellt. Jag skulle tro att den kompetensen varierar mycket ute på kommunerna, säger Anders Brandt.

Förståelse saknas

Ibland har varken politiker eller planerare förståelse för att det kan finnas mark där man borde vara försiktig med att bygga eller inte göra det alls även om den teoretiska översvämningsgränsen på kartan inte korsas, det framkom via en enkätundersökning som gjordes i samband med forskningsstudien.

– En del litar fullt ut på de kartor som finns, det vill säga de skarpa linjerna.

”Ett vanligt problem”

Christoffer Carstens, enhetchef på enheten för hållbar utveckling vid Länsstyrelsen i Gävleborg, anser att ”det är ett vanligt problem” att det byggs för nära dessa skarpa linjer. Det tas för lite hänsyn till osäkerheten i översvämningsmodellerna i planeringen.

– Av någon anledning har beslutsfattare både på lokal och nationell nivå svårt att förstå att vi inte kan producera underlag med absolut säkerhet och särskilt om vad som händer om 80 år.

Byggnormstänkande fungerar inte

Christoffer Carstens kallar det en kulturkrock som blir extra pregnant när det berör klimatförändringarna.

– Det är jätterimligt att ha byggnormer vad gäller konstruktion, men man har försökt att anlägga samma perspektiv på klimatförändringarna och andra naturhändelser. Det är omöjligt. Hur man hanterat risker traditionellt sätt i planeringsprocessen är inte tillämpbart här, säger han.

MSB:s översvämningskartor vilar på bra data och kan bearbetas för att få fram tydligare underlag för kommunerna, enligt forskarna i Gävle. Deras nya applikation markerar tydligt var det är osäkra byggzoner.

Osäkra zoner kan komma till nytta

Anders Brandt anser inte att större försiktighet vid exploatering och mer hänsyn till osäkerhetszoner lägger en död hand över attraktiva vattennära områden.

Han tycker att det är bra om årummet kan nyttjas till olika ekosystemtjänster. De osäkra zonerna ger motståndskraft mot översvämningar.

– Genom att bygga in resiliens i våra urbana miljöer går det lättare att studsa tillbaka efter de här höga flödena. Det går att utnyttja dessa osäkerheter till något bra.

Hoppas på ökad försiktighet

Anders Brandt, som tidigare gjort översvämningskarteringar åt Gävle kommun, hoppas verktyget ska komma till praktisk nytta i kommunernas planering framöver.

– Förhoppningsvis är man lite försiktigare innan man bygger något vattennära.

Stoppa inte huvudet i sanden

Han tror också att klimatförändringarna blivit en väckarklocka. Tidigare var det lättare att tänka att det händer inte oss.

– 100-årsflöden är inte något jätteextremt om man säger så. Det är ändå ett flöde som inträffar under en människans livstid. I och med en klimatförändring så blir 100-årsflöden vardagsmat, säger Anders Brandt.

Läs mer: Mapping Flood Risk Uncertainty Zones in Support of Urban Resilience Planning

Här är länk