Verktyg: Så kan renovering av miljonprogrammen bli cirkulär och inkluderande

Sagt och gjort. Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Ettelva Arkitekter, har man nu genomfört pilotprojektet CIRA, Cirkulär och Inkluderande Renovering av Allmännyttan. Själva renoveringen är inte genomförd, men genom projektet har man tagit fram en ny modell för en cirkulär och inkluderande renoveringsprocess.

– Många miljonprogramprojekt är väldigt eftersatta. Samtidigt är ett problem vid renovering att man inte i första hand utgår från att bevara det befintliga, utan i stället bygger sin affärsmodell på ett linjärt tänkande. Det behöver vi ändra på, för att minska klimat- och miljöpåverkan, men också skapa mer socialt hållbara samhällen, säger Henrietta Borseman, arkitekt och hållbarhetschef på Ettelva Arkitekter till Hållbart Samhällsbyggande.

I projektet, som drog igång i början av 2023 och nyligen avslutats, har man tagit inspiration från studier inom textilindustrin.

– För att den cirkulära värdekedjan ska fungera, behöver de som konsumerar se och förstå att det finns ett värde med att återbruka produkter. Det har studerats mycket genom konsumtionsforskning inom textilindustrin. Samma sak gäller även inom byggsektorn. Det kan exempelvis handla om att de ser värden i att behålla sina originalkök och fönster, säger Henrietta Borseman.

Vidare säger Henrietta Borseman att en viktig del är att både upphandling och förprojektering görs vid ett tidigt skede, för att alla involverade aktörer och boende kan vara med från start. Genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper har de boende i Humlan fått tycka till och ge inspel kring renoveringsprocessen. På så vis säger Henrietta Borseman att man bland annat kunnat identifiera hur själva renoveringen ska gå till på ett mer inkluderande sätt. 

– När vi gick runt med fokusgruppen, kunde de berätta om ställen där de brukar spendera tid. Exempelvis visade de en grusplan där barnen brukar leka. Då kan man tänka på att inte ställa upp byggbodarna just där, säger hon.

Vad har varit mest utmanande?

– Att genom hela projektet utforska själva kärnidén – att parallellt balansera hur byggandets cirkulära materialflöden, det ekonomiska perspektivet och inkludering hänger ihop. Men det är tydligt att de boende uppskattar det cirkulära. När vi gjorde en enkät i hela Trollhättan, svarade 97 procent att de kunde tänka sig att bo i en lägenhet som är renoverad med återbrukade material. Bara det görs på rätt sätt, och att det är rent och fräscht.

Vad hade behövts för att underlätta projektet?

– Jag tror att hela fastighetsbranschen skriker efter tydliga politiska incitament. De flesta är startklara, och förstår att vi behöver renovera och bygga mer hållbart och cirkulärt. Både utifrån ett klimatperspektiv, och insikten om att det inte finns oändliga resurser. EU-taxonomin och CSRD ställer krav på rapportering, men svensk lagstiftning är fortfarande efter. Nu upplever jag mycket att byggbranschen driver omställningen på egen hand.