Inga produkter i varukorgen.
Svensk teknik ska göra solvärme mer lönsamt
ENERGI Nya optiska beläggningar utvecklade vid Umeå universitet kan göra solvärme till ett mer konkurrenskraftigt alternativ inom industriell energi och fjärrvärme.
Solvärme har länge lyfts som en lovande lösning för att möta efterfrågan på fossilfri värme, men har haft svårt att hävda sig jämfört med eldrivna lösningar. En ny teknikutveckling från Umeå universitet kan förändra kalkylen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I en ny avhandling visar doktoranden Erik Zäll hur avancerade ytbeläggningar på solfångarnas glas och absorberyta kan höja verkningsgraden – och samtidigt göra tekniken billigare och mer robust.
– Vi visar att det går att kombinera hållbarhet, kostnadseffektivitet och hög prestanda i optiska beläggningar. Det är avgörande för att solvärme ska kunna konkurrera med fossila alternativ, även i stor skala, säger han.
Förbättrar både ljusgenomsläpp och värmeupptag
Erik Zälls forskning fokuserar på två centrala komponenter i solfångare:
1. Täckglaset: En ny antireflekterande beläggning av porös kiseldioxid ökar ljusgenomsläppet samtidigt som den står emot smuts, repor och fukt – faktorer som annars snabbt försämrar effektiviteten.
2. Receivern: Två nya beläggningar har tagits fram. En är elektropläterad kobolt-krom, framtagen med miljövänligare krom. Den andra är en spraybar kompositfilm av kolnanorör och kiseldioxid, som appliceras på värmebehandlat stål. Båda absorberar solljus effektivt och har låg värmestrålning.
Tillverkningsmetoderna är både kostnadseffektiva och skalbara vilket är en viktig förutsättning för kommersialisering.
Samarbete med industrin – och två patentansökningar
Forskningen har genomförts i samarbete med solenergibolaget Absolicon Solar Collector, och är direkt anpassad till företagets teknikplattform. Resultaten har lett till två patentansökningar och nästa steg blir att ta tekniken från labb till produktion.
– För att möjliggöra storskalig tillverkning krävs fortsatta utvecklingsprojekt i samverkan med industrin. Det handlar om att anpassa metoderna för att fungera på fullskaliga komponenter, säger Erik Zäll.
Låg kännedom bromsar marknaden
Trots klimatnyttan har solvärme haft svårt att få fäste i energipolitiken. Enligt Erik Zäll beror det delvis på bristande styrmedel – men också på låg medvetenhet om teknikens potential.
– Det pratas mycket om elektrifiering, men inte lika mycket om termisk energi, trots att behovet är stort – särskilt i industrin.
Här kan den förbättrade tekniken spela en roll. Genom att höja verkningsgraden och sänka kostnaden för solfångare, ökar möjligheten att integrera solvärme i fler tillämpningar – från processindustri till fjärrvärmenät.
Nästa steg: från prototyp till pilot
För samhällsbyggare, energibolag och fastighetsaktörer öppnar tekniken för nya lösningar i energiomställningen – inte minst i projekt där klimatavtryck och energieffektivitet vägs in från start.
– Vår teknik påverkar inte direkt hur solvärme integreras i ett system, men genom att göra tekniken mer kostnadseffektiv och prestandastark kan den bli ett naturligt val i fler sammanhang, avslutar han.
