600 miljarder i onödiga förluster – här finns störst effekt att hämta

– Den största orsaken till Sveriges värdegap är att produkter slängs eller avvecklas långt innan deras faktiska livslängd är slut. Det skapar ett mycket stort ekonomiskt slöseri, där vi inte värderar de produkter som redan finns tillräckligt högt, säger Ann-Charlotte Mellquist, forskare och projektledare på RISE.

Det handlar om allt från rivna byggnader och onödiga renoveringar till textilier, möbler och elektronik som byts ut trots att de fortfarande fungerar. Sammantaget motsvarar förtida kassering värdeförluster på omkring 420 miljarder kronor per år.

Bygg och konsumtion sticker ut

Två områden står för de största läckorna: bygg- och fastighetssektorn samt konsumtionsnära produkter. I båda fallen fattas besluten ofta långt från den faktiska användningen – och styrs av kalkyler som premierar nyproduktion och korta livscykler.

– De 420 miljarderna handlar om allt från hus som rivs i byggsektorn till textilier, möbler och elektronik i konsumtionssektorn – produkter som byts ut i onödan trots att de fortfarande har funktion och värde, säger Ann-Charlotte Mellquist.

Även sådant som formellt räknas som investeringar kan bidra till värdeförluster.

– Onödiga renoveringar är ett tydligt exempel på överkonsumtion – konsumtion som ger liten eller obefintlig nytta i förhållande till det som ersätts. Det är värde som helt enkelt drivs ut ur systemet, säger hon.

Utöver förtida kassering uppskattas överkonsumtion – inköp som överstiger faktiska behov eller ger begränsad nytta – till omkring 200 miljarder kronor per år.

Systemfel snarare än beteendeproblem

En vanlig reflex är att peka på konsumenters val. Men enligt Ann-Charlotte Mellquist ligger problemet djupare än så.

– Värdegapet är i grunden ett systemfel. I en linjär ekonomi är resurser och material inte prissatta på ett sätt som gör att vi använder dem ekonomiskt effektivt, vilket leder till slöseri och marknadsmisslyckanden, säger hon.

Kortare livslängd blir rationellt i system där:

• inköpspris väger tyngre än livscykelkostnad
• nyförsäljning är mer lönsam än reparation
• KPI:er premierar omsättning snarare än användning

Resultatet blir, enligt rapportens analys, affärsmodeller som driver volym snarare än värde.

Därför är detta en ledningsfråga

För företagsledningar och offentliga beslutsfattare innebär slutsatserna ett skifte i perspektiv. Cirkulär ekonomi handlar inte primärt om ambitioner eller kommunikation – utan om hur värde definieras, mäts och styrs.

Analysen visar att stora värden går förlorade tidigt i livscykeln, när produkter och byggnader fasas ut i förtid – ofta innan återvinning ens blir relevant. Det gäller särskilt i kapitalintensiva sektorer som bygg, fastighet och industri.

– Det finns åtgärder på flera nivåer – genom bättre data och statistik, genom policy som korrigerar marknadsmisslyckanden, genom förändrade konsumtionsmönster och genom ökat samarbete mellan företag, säger Ann-Charlotte Mellquist.

Fyra frågor att ställa i den egna organisationen

För organisationer som vill identifiera sina största värdeläckor handlar det mindre om teknik – och mer om beslutslogik. Några centrala frågor är:

• Byter vi ut produkter och byggdelar av tekniska skäl – eller av organisatorisk vana?
• Tjänar våra affärsmodeller på lång livslängd, eller på snabb omsättning?
• Mäter vi kostnad vid inköp – eller värde över faktisk användningstid?
• Finns det KPI:er eller incitament som motverkar återbruk och reparation?