Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Urbana experiment bör bli en permanent del av stadsstyrningen
Hållbarhet En internationell forskningsstudie har gått igenom nära 2 000 urbana experiment från de senaste två decennierna. Nu sammanfattar forskarna tio lärdomar som enligt dem kan förändra hur städer arbetar med hållbar omställning.
Professor Kes McCormick. Foto: Johanna Grundström, SLU
En internationell forskningsstudie har identifierat tio lärdomar från två decennier av urbana experiment som enligt forskarna kan stärka städers hållbarhetsarbete. Studien har letts av Monash Business School och bygger på genomgångar av åtta databaser med nära 2 000 dokumenterade urbana experiment från olika delar av världen. Kes McCormick, professor vid Institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet, är en av forskarna bakom arbetet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt studien har stadsförvaltningar under de senaste 20 åren i ökande grad använt experimentella arbetssätt för att driva omställning inom exempelvis klimat, energi, mobilitet och social hållbarhet. Forskarna beskriver utvecklingen som omfattande och konstaterar att urbana experiment har blivit ett etablerat inslag i många städers arbete.
– Vi har sett en blomstrande era för stadsförvaltningar runt om i världen som engagerat sig i urbana experiment med målet att stimulera omvandlingen mot koldioxidsnåla, mer motståndskraftiga, rättvisa och hållbara städer, säger Kes McCormick i ett uttalande.
Tre övergripande områden
Forskarna har organiserat sina slutsatser i tre övergripande teman:
- Hur experiment utformas och hur lärande sker.
- Hur makt, politik och beslutsfattande påverkar experimenten.
- Hur experiment kan bidra till varaktig förändring.
Enligt forskarna visar genomgången att urbana experiment ofta har behandlats som tidsbegränsade pilotprojekt. I studien ifrågasätts denna syn. Forskarna menar att experiment i stället bör förstås som en återkommande och integrerad del av styrningen.
– Slutsatserna i denna artikel visar på vikten av urbana experiment för att lyckas med förändringar över tid och på lokal nivå. På många sätt har urbana experiment blivit en form av styrning genom att sammanföra olika intressenter i förändringsprocesser, säger Kes McCormick.
Det är således forskarnas bedömning att experiment inte enbart bör ses som avgränsade projekt, utan som ett arbetssätt som kan integreras i planering, beslutsfattande och organisatoriskt lärande.
De tio lärdomarna – enligt studien
Nedan följer de tio lärdomar som forskarna identifierar, med förklaringar baserade på studiens resultat och resonemang.
- Integrera sociala, kulturella, tekniska och ekologiska dimensioner
Enligt forskarna visar materialet att experiment som kombinerar flera hållbarhetsdimensioner har större potential att bidra till bredare omställning. De menar att tekniska lösningar behöver kopplas till sociala och kulturella sammanhang för att få genomslag. - Främja sektorsövergripande lärande
Studien visar att urbana experiment ofta involverar flera aktörer. Forskarna framhåller att lärande mellan olika kommunala förvaltningar och mellan offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle är en viktig faktor bakom de exempel som fått spridning eller långsiktiga effekter. - Balansera professionell och medborgerlig expertis
Enligt studien bygger många experiment på samverkan mellan experter och invånare. Forskarna menar att både formell sakkunskap och lokala erfarenheter påverkar utformning och legitimitet. De argumenterar för att dessa kunskapsformer bör ges utrymme parallellt. - Erkänna experimentpolitikens betydelse
Forskarna konstaterar att urbana experiment påverkas av politiska prioriteringar, maktförhållanden och intressekonflikter. Enligt studien är det därför missvisande att betrakta experiment som enbart tekniska eller administrativa insatser. I stället beskriver forskarna dem som politiskt inbäddade processer. - Utmana den globala nordens begreppsramar
Genomgången visar att mycket av litteraturen om urbana experiment har sitt ursprung i det globala nord. Forskarna menar att detta präglar vilka perspektiv och lösningar som dominerar. De argumenterar för att fler geografiska och kontextuella perspektiv behöver inkluderas. - Engagera sig i den omstridda naturen hos kollaborativt lärande
Enligt studien innebär samarbete mellan aktörer ofta oenighet och förhandling. Forskarna beskriver detta som en naturlig del av processen och menar att konflikter inte nödvändigtvis är ett misslyckande, utan kan vara en del av lärandet. - Omfamna formella och framväxande styrningsmekanismer
Forskarna identifierar både etablerade institutionella strukturer och mer informella nätverk som betydelsefulla i urbana experiment. Enligt studien fungerar många experiment i gränslandet mellan formell styrning och mer flexibla samverkansformer. - Anta nyanserade, pluralistiska tillvägagångssätt för skalning
I materialet framkommer att skalning inte enbart sker genom att ett projekt kopieras i större skala. Forskarna beskriver flera olika former av spridning, exempelvis genom policyförändringar eller genom att idéer integreras i ordinarie verksamhet. De menar att skalning behöver anpassas till lokala förutsättningar. - Erkänna experiment som permanent styrningspraxis
En av studiens mer övergripande slutsatser är att experiment, enligt forskarna, bör betraktas som en varaktig del av stadsstyrningen. De argumenterar för att experimentella arbetssätt kan bidra till kontinuerlig anpassning och lärande. - Gå bortom projektifiering
Forskarna riktar kritik mot vad de beskriver som en stark projektlogik i offentlig sektor. Enligt deras analys riskerar tidsbegränsade projekt att avslutas utan att erfarenheterna tas tillvara. De menar därför att experiment behöver kopplas till långsiktiga strukturer och strategier.
Kes McCormick framhåller att resultaten visar på betydelsen av långsiktighet och lokal förankring. Bedömningen att urbana experiment bör ses som en permanent styrningsmetod är forskarnas egen slutsats, baserad på analysen av de nära 2 000 fall som ingått i studien.
