Kritik mot Boverkets klimatkrav: ”Riskerar att bromsa innovation”

– Grundkärnan i det hela är att byggsektorn står för väldigt stora utsläpp. Om Sverige ska nå sina klimatmål helt enkelt behöver vi ta oss an det utsläppsområdet på ett vettigt sätt, säger Love Berger-Vieweg, hållbarhetsspecialist på Wingårdhs Arkitekter och medgrundare till Reductions Roadmap Sverige, till Hållbart samhällsbyggande.

Han framhåller att byggsektorn enligt föreningen redan har tekniska möjligheter att minska utsläppen betydligt.

– Numera har vi väldigt god byggnadsteknik som kan genomföra den här halveringen. Då behöver vi ett tydligt nationellt ledarskap, incitament och lagstiftning som stöttar den här omställningen så att vi inte bara fortsätter som tidigare när vi vet att vi kan göra bättre.

Enligt Love Berger-Vieweg har Sverige varit framgångsrikt med att minska klimatpåverkan från byggnaders energianvändning. Däremot menar han att utsläppen från byggmaterial inte har minskat i motsvarande grad.

Toivo Säwén, ordförande för Reduction Roadmap Sverige och doktorand vid Chalmers tekniska högskola, pekar på att lagstiftning tidigare har drivit på utvecklingen på energisidan.

– Lagstiftningen har drivit utvecklingen i energiområdet och sett till att förbättrad teknik spridits brett. Där har vi inte motsvarande lagstiftning på plats när det gäller byggmaterialens klimatpåverkan.

Vill se halverad klimatpåverkan till 2030

Boverkets nya förslag gäller gränsvärden som ska införas 2030. Enligt Toivo Säwén har processen redan förskjutits jämfört med tidigare förslag, där gränsvärden diskuterades för ett tidigare införande. Han säger att Reduction Roadmap Sverige ser problem både med tidpunkten och med den föreslagna nivån.

–Vi ser att ambitionsnivån inte är i linje med vad svenska byggaktörer vill se, vad klimatet kräver och vad vi kan genomföra.

Föreningen hänvisar till sin kampanj, där man uppger att 130 små och stora byggaktörer har ställt sig bakom mer ambitiösa gränsvärden. Enligt Reduction Roadmap Sverige visar det att delar av branschen vill se krav som ligger i linje med EU:s klimatmål och samtidigt kan driva klimatsmart innovation.

Det alternativ som Reduction Roadmap Sverige vill se är det mest ambitiösa av de tre alternativ som Boverket analyserat. Enligt föreningen är det också det enda av alternativen som uppfyller EU:s klimatmål. Säwén beskriver det som en halvering av klimatpåverkan från byggmaterial till 2030.

– Men deras mest ambitiösa alternativ som de presenterar, det skulle innebära att klimatpåverkan från byggmaterialen halveras till 2030.

Enligt Toivo Säwén är nivån möjlig för branschen att nå.

– Det är något som vi har frågat organisationer kring. De ser att det här är i linje med vad vi vill genomföra. Det här är tekniskt möjligt för dem. Därför känns det som en no-brainer att lägga gränsvärdena på den nivån också.

Samtidigt menar Reduction Roadmap Sverige att även det mest ambitiösa alternativet i Boverkets utredning ska ses som ett steg på vägen, snarare än som ett slutmål. Love Berger-Vieweg beskriver en halvering till 2030 som en rimlig lägstanivå.

– Men det är ju inte hållbar byggnation. Det är inte byggnation inom planetär gräns. Det är ett steg på vägen.

Toivo Säwén betonar samtidigt att föreningen inte avfärdar Boverkets arbete i stort. Han säger att myndigheten har gjort ett gediget utredningsarbete, men att föreningen vill se ett tydligare klimatperspektiv i konsekvensanalysen.

Boverket: Förslaget måste fungera för hela byggbranschen

Boverket håller inte med om kritiken. Kristina Einarsson, projektledare för regeringsuppdraget på Boverket, säger att myndigheten har vägt in fler aspekter än om en viss nivå är tekniskt möjlig.

– Vi ser att det här kommer ge incitament att minska klimatpåverkan men, men minska risken att företag slås ut, säger hon till Hållbart samhällsbyggande.

Enligt henne handlar Boverkets förslag om att sätta ett samhälleligt minimikrav som hela byggbranschen ska kunna följa, inte bara de aktörer som redan ligger långt framme i omställningen. Hon framhåller särskilt att Boverket behöver väga in hur små och medelstora företag påverkas.

– Vi tycker att det här är ett förslag som ändå balanserar en ambition och driver på utvecklingen, men att man minimerar risken för att just små och medelstora företag inte hinner med den här omställningen.

Kristina Einarsson delar inte heller bilden av att förslaget saknar ambition. Hon pekar på att reglerna innebär att byggsektorn både ska börja redovisa hela byggnadens livscykel och fler byggdelar, samtidigt som gränsvärden införs. Hon invänder också mot påståendet att Boverkets förslag missar EU:s klimatmål. Enligt henne beror bedömningen på vilket klimatmål som avses. Boverket har i rapporten beskrivit en målbana med framtida gränsvärden bland annat utifrån EU:s klimatmål om 90 procents utsläppsminskning till 2040. Det långsiktiga klimatmålet för EU är att vara klimatneutralt till 2050.

– Så vi håller inte med om att vi missar EU:s klimatmål. Det beror på vilket mål man menar.

Boverket: Sverige ligger långt framme

När det gäller risken att Sverige halkar efter andra länder menar Boverket att Sverige redan ligger långt framme jämfört med många EU-länder.

– Sverige ligger långt framme på det här området. Jämför med många andra EU-länder – som inte ens har regler på plats. Så vi ser inte den risken, avslutar Kristina Einarsson.