Så kan bostadsområden rustas för kris

I Riksbyggens nya bostadsrättsföreningar byggs enligt honom i princip alltid en samlingslokal, samtidigt som gårdarna utformas för att skapa möten mellan de boende. Han pekar också på att bostadsrättsföreningar redan har en organisation med styrelse och etablerade informationskanaler till medlemmarna.

– I en kris kan samlingslokalen bli en samlingspunkt för information, värme och stöd.

Vilka brister som är mest akuta i svenska bostadsområden är enligt Håkan Andersson svårare att peka ut, eftersom beredskap omfattar många olika delar. Han anser däremot att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan börja med relativt enkla och billiga åtgärder.

– Börja med det som kostar lite: en risk- och sårbarhetsgenomgång, en översyn av skyddsrummet, en informationsplan och en kartläggning av boende som behöver extra stöd.

Riksbyggen har också utbildat 120 medarbetare i skyddsrumshantering. Tanken är att de ska kunna hjälpa bostadsrättsföreningar med bland annat utrustning och med att ställa i ordning skyddsrum inom 48 timmar.

Men beredskapsplaneringen behöver enligt Håkan Andersson också ta höjd för störningar som pågår betydligt längre än de första dygnen.

– En viktig faktor är att få vardagen att fungera under lång tid trots störningar.

Det innebär enligt honom inte nödvändigtvis att en fastighet måste kunna drivas som vanligt under ett elavbrott. Reservkraft kan i stället riktas mot de funktioner som bedöms vara mest kritiska.

– Reservkraft behöver inte alltid driva hela fastigheten, bara det mest kritiska, till exempel reservkraft till fjärrvärmepumpar så att värmen hålls igång vid elavbrott.

När det gäller vattenförsörjning och kommunikation pekar han på behovet av samverkan med kommunen. Samtidigt kan enklare lösningar få betydelse när vanliga kommunikationskanaler inte fungerar.

– För vatten och kommunikation krävs samverkan med kommunen, och enkla lösningar som anslagstavlor och en samlingsplats kan spela en stor roll om det värsta inträffar.

Riksbyggen har samtidigt samlat sina egna insatser inom ett nytt verksamhetsområde för trygghet och säkerhet. Där ingår bland annat tjänster kopplade till skyddsrum, belysning, skalskydd och sociala aktiviteter.

Håkan Andersson framhåller också bostadsrättsföreningarnas möjliga roll i den civila beredskapen. Med egna styrelser, lokaler och kommunikationsvägar till de boende kan de enligt honom fungera som en lokal struktur vid störningar och kriser.

När fastighetsägare ska prioritera mellan olika beredskapsåtgärder ser han en koppling till det långsiktiga hållbarhetsarbetet. Vissa investeringar kan enligt honom ge nytta även när någon kris inte inträffar.

– Ökad beredskap blir som en försäkring vars värde märks först när något händer, men mycket av den ger nytta även i vardagen.

Som exempel lyfter han klimatanpassning. I Riksbyggens nya projekt analyseras enligt honom bland annat dagvattenhantering och risken för skyfall.

Han anser därför att både hållbarhets- och beredskapsåtgärder bör hanteras inom fastigheternas långsiktiga underhållsplanering. Samtidigt menar han att ansvaret inte enbart kan läggas på enskilda fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar.

– Om staten förväntar sig mer av fastighetsägarna måste det också följas av krav, stöd och finansiering, så att kostnaderna inte hamnar på enskilda föreningar, avslutar han.