Använd elstödet för omställning

Från den 20 februari betalas det statliga elstödet ut till 4.3 miljoner hushåll, totalt 17 miljarder kronor. Den som har en villa som på årsbasis förbrukar 20 000 kWh får drygt 15 000 kronor i elområde fyra, 10 000 kronor i elområde tre. I en andra omgång delas ytterligare tio miljarder kronor ut, och då till hushåll i hela Sverige. Därtill ska företag och andra organisationer kompenseras – sammanlagt fördelas uppemot 50 miljarder kronor till hushåll och företag. Dessa medel kan spä på konsumtions- och inflationsbrasan, eller bidra till en mer hållbar framtid – låt oss välja det senare!

För några av oss kommer elstödet som en räddning från ovan. Hushållsekonomin har slagits i spillror av de höga priser på el och fossila bränslen som följt av Putins anfallskrig och Sveriges allt svagare krona. Där stödet går till livets akuta nödtorft är det förstås välkommet och ska gå till just detta – men för väldigt många är situationen en helt annan.

Var fjärde svensk, 24% hade enligt SCB bundet elpris 2022, och har alltså inte alls drabbats av de prisstegringar som vi nu alla kompenseras för. Bland större företag är det närmast självklart att skydda sig mot stigande elpriser, och SVT har visat att bl.a. SSAB och Cementa får hundratals miljoner i elstöd trots att de haft bundna elavtal – de får ersättning för kostnader de inte haft. Därutöver är det förstås många av oss som inte hamnar på bar backe för att priset på el stigit – särskilt som det nu åter sjunkit ner mot historiskt mer normala nivåer.

Sammantaget är vi miljontals svenskar och tusentals företag som kan och bör använda elstödet smart. Låt oss investera för att minska risken för nya el-baksmällor i framtiden, till exempel genom att:

1. Sätt solceller på taket. Ett normalstort villatak kan ge uppemot 5 000 kWh el per år. För den som leasar solcellerna och därmed slipper både uppstartskostnad och oro för solcellernas livslängd, räcker elstödet gott: räkna med ungefär 700 kronor i månaden. Samtidigt minskar elnotan med ungefär lika mycket, och staten ger ROT-bidrag på ungefär 10 000 kronor. Det är något nästan magiskt över hur pengar från ett kortsiktigt stöd kan växlas mot ett annat med långsiktig effekt, så att oron för kommande höga elpriser minskas.

2. Energieffektivisera. Kortsiktigt är vi många som minskar elnotan genom att sänka värmen, släcka belysningen, duscha kortare och tvätta sena kvällar. Mer långsiktigt handlar besparingar framför allt om effektiviseringar. Den som har uppvärmning med el kan snabbt tjäna in tilläggsisoleringen av vind, väggar och fönster; låt elstödet bli grundplåten så att investeringen blir av! Andra snabbt lönsamma investeringar är byten till lågenergilampor och effektivare vitvaror – och här räcker elstödet långt.

3. Investera i förnybart i utvecklingsländer. Många utvecklingsländer är fortfarande beroende av kol, olja och dieselgeneratorer för sin el. Solel är lönsamt och solen en säker energikälla, men marknaden behöver en igångsättande knuff. Den kan vi bidra med, genom att investera i solcellsprojekt till exempel hos svenska Trine. Klimatnyttan är tydlig, vinsten för utsatta hushåll stor och på köpet får du klart bättre ränta på investeringen än hos din bank. Dessa medel kan du återinvestera, eller ha som grundplåt för kompletterande effektiviseringar i hemmet i en positiv spiral.

Elstöden som utbetalas och utlovats är troligen både de första och de sista, två för hushållen i södra Sverige, ett för hushållen i norr, ett för företagen. Alla är överens om att det inte i längden är hållbart att kompensera hushåll och företag för höga elpriser – särskilt inte att staten ger högre ersättning mer ju mer man förbrukat. Just därför är det så smart att investera elstödet i sånt som minskar det egna beroendet av dyr, köpt el eller ger avkastning när andra minskar sitt beroende. Låt elstödet bli en knuff framåt för hållbarhet i när och fjärran.

– Mattias Goldmann