Artikel 8 gäller redan – det här kan samhällsbyggare göra nu

– Men egentligen gäller förordningen ju sedan 2024, så vi ska fortfarande jobba med det, säger Ulrika Åkerlund på Boverket.

Börja med det som redan finns

Hennes första råd till kommunerna är att skaffa sig kunskap om den befintliga grönstrukturen.

– Man ska kartlägga det man har och som bidrar med många ekosystemtjänster och försöka värna det så gott det går.

Det kan handla om att identifiera uppvuxna träd, sammanhängande grönområden och platser som är viktiga för bland annat dagvattenhantering, svalka, biologisk mångfald och människors hälsa. För fastighetsägare gäller samma grundprincip: skaffa överblick över grönskan på den egna marken innan nya projekt eller markförändringar beslutas.

Detta är inte ett krav på kommuner eller fastighetsägare att själva beräkna Sveriges baslinje för 2024. Kartläggningen är ett planeringsunderlag för att undvika att värden byggs bort i väntan på den nationella vägledningen.

Boverket skriver också att åtgärder som har genomförts efter den 18 augusti 2024 kan tillgodoräknas i den nationella uppföljningen. För träd finns dock en viktig tidsfaktor: den planerade krontäckningen räknas inte förrän träden har vuxit upp. Att bevara stora befintliga träd kan därför ge snabbare effekt än att enbart förlita sig på nyplantering.

Ta in frågan i den långsiktiga planeringen

Från 2031 ska den urbana grönytan öka nationellt och trädkrontäckningen öka i varje urbant ekosystemområde tills så kallade tillfredsställande nivåer har nåtts. Ulrika Åkerlund anser därför att kommunerna redan nu behöver väga in utvecklingen efter 2030 i den strategiska planeringen.

Malmö gör det genom att bygga vidare på mål som redan finns. Kommunen arbetar med modellen 3-30-300: alla ska kunna se minst tre träd från bostad, skola eller arbetsplats, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents trädkrontäckning och avståndet till närmaste grönområde ska vara högst 300 meter. Modellen omfattar träd på både kommunal och privat mark och finns redan i översiktsplanen.

– Vi behöver ändå jobba med frågan utifrån de mål vi redan har, säger Malin Rizell, avdelningschef för stadsplanering och hållbarhet på Malmö stadsbyggnadskontor.

Malmö tar nu fram en ny översiktsplan, där artikel 8 blir en fråga att hantera. Parallellt arbetar kommunen med fler träd, ökad krontäckning och växtbäddar som använder regnvatten. Staden försöker också återanvända redan hårdgjorda ytor i stället för att ta jordbruksmark i anspråk.

Leta efter asfalt som kan bli grön

Parkeringsytor och äldre industriområden pekas ut som möjliga platser för både bebyggelse och ny grönska.

– Vi har ju varit väldigt generösa med asfalt i det här landet. Vi har stora parkeringsytor, säger Ulrika Åkerlund.

Även tak och väggar kan användas. Gröna tak och gröna väggar kan enligt förordningen räknas som urban grönyta, men syns inte alltid i de satellitdata som ska användas i uppföljningen. Kommuner, fastighetsägare och projektutvecklare har därför anledning att dokumentera sådana insatser, även om den nationella rapporteringsmetoden ännu inte är färdig.

Förbered för kompensation

I en tät och växande stad kan förluster av grönområden inte alltid undvikas. Malmö ser därför kompensation som en viktig fråga i det fortsatta arbetet.

– Ibland kan man kompensera inom ett planområde. Man tar en del och gör en annan del till grönyta. Men knäckfrågan är om man kan kompensera på en annan yta som inte är inom planområdet, säger Malin Rizell.

Någon nationell modell för hur sådan kompensation ska räknas finns ännu inte. Kommuner kan ändå börja identifiera möjliga kompensationsytor och utveckla principer för hur förluster och tillskott ska bedömas. De bör däremot inte utgå från att en åtgärd på annan plats automatiskt får räknas av.

Rådigheten är också större på kommunal mark.

– I dagsläget kan vi jobba med de områden där vi äger marken. Men utifrån det regelverk som finns kan vi inte ställa samma krav på privata fastighetsägare, säger Malin Rizell.

Glöm inte grönskans kvalitet

Artikel 8 mäter framför allt arealen grönyta och trädkrontäckning. Måtten säger inte om grönskan finns där värmeproblemen är störst eller om den gynnar biologisk mångfald. Därför behöver arealmålen kombineras med ekologisk kvalitet och lokala behov.

Det kan exempelvis innebära att omvandla klippta gräsmattor till ängsmark, använda grönytefaktor i exploateringsprojekt och prioritera träd i områden med låg krontäckning och stor utsatthet för värme.

Flera beslut återstår

Boverket räknar med att 151 kommuner berörs, men hela deras geografiska yta omfattas inte automatiskt. Regeringen har ännu inte beslutat hur de urbana ekosystemområdena ska avgränsas, om undantaget från 2030-kravet ska användas eller hur ansvaret ska fördelas mellan stat, kommuner och markägare. De beskeden ska utvecklas inför den slutliga restaureringsplanen, som ska lämnas senast den 1 september 2027. Regeringens utkast beskriver det fortsatta arbetet.

Osäkerheten innebär att kommuner och fastighetsägare ännu inte kan räkna fram ett eget formellt beting. Men den förändrar inte riktningen: befintlig grönska behöver värnas och den långsiktiga planeringen behöver skapa utrymme för mer.

Fakta: Det här är artikel 8

• Artikel 8 i EU naturrestaureringsförordning gäller urbana ekosystem.
• Till och med 2030 ska Sverige säkerställa att den samlade nationella arealen urban grönyta och den samlade trädkrontäckningen inte minskar jämfört med 2024. Måtten följs var för sig.
• Kravet gäller på nationell nivå och innebär inte automatiskt ett förbud mot varje lokal minskning.
• Sverige får undanta urbana ekosystemområden som har mer än 45 procent grönyta och över 10 procent trädkrontäckning. Regeringen har ännu inte beslutat om undantaget ska användas.
• Från 2031 ska grönytan öka nationellt. Trädkrontäckningen ska öka i varje urbant ekosystemområde tills tillfredsställande nivåer har nåtts.