MKB bygger för framtiden – med korslimmat trä och återbruk

HÅLLBART BYGGANDE Bostadsbolaget MKB har nu färdigställt Rapsen i Limhamn, sitt mest klimatmässigt hållbara projekt hittills. Miljöstrategen Jenny Holmquist berättar om de största utmaningarna – och vad som gjort projektet framgångsrikt.

MKB bygger för framtiden – med korslimmat trä och återbruk
3D-rendering av rapsen. Foto: MKB.

Trä som byggmaterial vinner mark i jakten på att minska byggsektorns klimatavtryck – en utveckling som nu även MKB Fastighets tar fasta på. För första gången har bolaget uppfört ett flerbostadshus med en stomme i korslimmat trä.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Genom att kombinera träkonstruktion med återbruk har byggprojektet resulterat i en klimatpåverkan på 203 kilo koldioxid per kvadratmeter, vilket ligger under Boverkets föreslagna gränsvärden på 375 kilo.

    – Med facit i hand kan vi konstatera att vi lyckades minska klimatpåverkan mer än någonsin tidigare, säger Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB, till Hållbart Samhällsbyggande.

    Att använda återbrukat material har också varit ett genomgående fokus i projektet. En del av fasaden består av tegel från den förskola som tidigare stod på platsen, och plattan från förskolan har krossats och återanvänts som utfyllnad i marken.

    Jenny Holmquist berättar att valet att testa korslimmat trä gjordes inom ramen för ett läroprojekt för att utvärdera byggmetoden. Målet är att uppnå klimatneutral byggnation till 2030 – en ambition som tidigt visade sig kräva omfattande åtgärder.

    – Vi är övertygade om att omställningen kräver en kombination av olika byggtekniker, och därför behöver vi utveckla vår egen kompetens. Inom LFM30 förväntas också alla byggherrar genomföra ett pilotprojekt med byggstart senast 2025 – ytterligare en faktor som påverkade vårt beslut, säger hon.

    Vad har ni upplevt som svårt respektive enkelt?

    – En utmaning är att kostnaderna kan bli högre jämfört med vårt vanliga arbetssätt. Därför är det viktigt att förstå de faktorer som driver upp kostnaderna och hitta sätt att minska dem på sikt. Samtidigt behöver vi utforska de mest effektiva arbetsmetoderna för denna typ av byggteknik, säger hon och fortsätter:

    – När man arbetar på ett nytt sätt uppstår ofta oväntade frågor och utmaningar. För oss har framgångsreceptet varit att samarbeta med konstruktörer, projekteringsledare och konsulter som redan har erfarenhet av den här typen av projekt. Det var nytt för oss – men inte för våra samarbetspartners.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan

    Det senaste