EU-kommissionen har publicerat en teknisk vägledning för klimatsäkring av infrastruktur. Den omfattar både klimatanpassning och minskad klimatpåverkan.
EU ställer krav på klimatsäkrad infrastruktur
EU
EU-kommissionen har publicerat en ny vägledning om klimatsäkring av infrastrukturprojekt. Den gäller 2021-2027, och ställer krav på klimatanpassning och i vissa fall även klimatneutralitet. Annars blir det inga EU-pengar till projekten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Vägledningen är tänkt för projektledare och tekniska experter, enligt kommissionens pressmeddelande. Men den är också en vägledning för investerare och finansiärer som EIB (Europeiska Investeringsbanken), återhämtningspaketet efter pandemin och InvestEU. Såväl EIB som potentiella genomförandepartners för InvestEU har deltagit i arbetet med vägledningen.
Ska fungera som kravspec för vissa EU-medel
Enligt kommissionen är innehållet inte bara en teknisk handbok utan innebär också en kravspec för att få ta del av pengarna i EU:s olika fonder.
Begreppet klimatsäkring omfattar både klimatanpassning och att se till att projekten inte bidrar till ytterligare utsläpp av klimatgaser. Till exempel ska infrastruktur med en livslängd som räcker längre än till år 2050 vara klimatneutral genom hela kedjan, inklusive drift, underhåll och avveckling. Det, skriver kommissionen, kan innebära att återvinning eller ändrad användning av material blir nödvändig.
Konstruktionsråd
Vägledningen innehåller också principer och metoder för hur fysiska klimatrisker ska hanteras. Det kan handla om att järnvägsspår måste tåla högre temperaturer – beräknade maxtemperaturer bör användas istället för erfarenheter från tidigare år.
Men dokumentet har alltså inte bara en teknisk funktion:
– Idén med dokumentet är att försöka standardisera och göra tillgänglig hela utvärderingen av klimatrisk, hur man ska hantera riskerna och vad man kan göra för att minska riskerna i infrastrukturinvesteringar, säger Liisa Raasakka, chef för EIB:s stockholmskontor.
Återhämtningsfonderna
Dokumentet kommer att fungera som vägledning för Invest EU, som är ett instrument för finansiering av projekt med hög risk, men även för återhämtningsfonderna efter pandemin.
För EIB blir det inte så stor skillnad.
– Vi har arbetat med klimatinvesteringar i över 25 år och har systemen på plats. När det här dokumentet utformades av DG Climate (kommissionens energidepartement) använde de sig av vårt koldioxidpris och vår metod för att fastställa klimatavtryck, som vi kom med för ett år sedan. Den metoden är offentlig. Så för vår del blir det ingen jättestor skillnad, vi gör alltid en väldigt gedigen due diligence innan vi finansierar något, säger Liisa Raasakka.
Standardiserar risk
Hon tycker att dokumentet är intressant, om än tekniskt.
– Det är ju väldigt intressant om man kan standardisera hur man utvärderar olika risker, och analysera vilken typ av investering som kan behövas. Speciellt med tanke på de översvämningar som skett i år, säger hon.
Vägledningen är baserad på tidigare erfarenheter av klimatsäkring, och integrerar klimatsäkring i bland annat miljökonsekvensbeskrivning och strategisk miljöbedömning.