Lomma bäst i Sverige på klimatanpassning

Klimatanpassning Lomma kommun, med 25 000 invånare, är bäst i Sverige på klimatanpassning. Detta enligt IVL:s årliga ranking. Hållbart Samhällsbyggande har pratat med Helena Björn, miljöstrateg, om vad som ligger bakom framgången.

Lomma bäst i Sverige på klimatanpassning
Helena Björn, miljöstrategiskt ansvarig, och Robert Wenglén, kommunstyrelsens ordförande. Foto: Christian Almström

Ni toppade rankingen över vilken kommun som är bäst i Sverige på klimatanpassning, grattis!

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Tack! Det var väldigt trevligt när man har jobbat så länge med någonting, säger Helena Björn, miljöstrateg i Lomma kommun.

    Varför hamnar Lomma så högt, tror du?

    – Dels har vi jobbat länge med detta, om man jämför med något slags rikssnitt bland landets kommuner. Vi är en av dem som jobbat längst med de här frågorna skulle jag säga. Och vi har lyckats väldigt bra med att implementera arbetssättet i vår planering så att det syns i alla skeden.

    Har du något exempel på det?

    – Vi har lagt in fysiska åtgärder i översiktsplanen sedan lång tid tillbaka. De är också genomförda i viss mån. Vi har också etablerade arbetssätt både internt och externt sedan lång tid. Vi jobbar över kommungränserna om till exempel flöden i åar, och det gör vi i samarbeten som faktiskt är 30 år gamla.

    – Men vi är inte alls färdiga!

    Kan man bli färdig?

    – Det är nästan så att ju mer man jobbar med det, desto mer ser man hur svår frågan är och hur mycket mer som behöver göras. Då talar jag inte bara om fysiska skeden och fysiska åtgärder utan mycket om process och styrning, hur våra system är uppbyggda, till exempel lagstiftning, system och konstruktioner. Det kan till exempel handla om att man inte kan fondera pengar. Vi måste hålla oss inom ordinarie investeringsbudget.

    – Sedan har vi en riskbedömning som är jättesvår att göra, eftersom den är föränderlig. Som det ser ut nu så blir det ju värre hela tiden.

    Vilka är era största utmaningar?

    – Vi har en prioriteringsordning baserad på vad som kommer att drabba oss värst i vilken tid. Då kan man rangordna det så att översvämningar från åarna är mest akut i närtid, för det kan hända när som helst vid stora regn.

    Hur gör ni för att få med fastighetsägarna på tåget?

    – Vi jobbar litegrand med det. Vi har till exempel tagit fram information om vad man kan göra själv på sin egen tomt för att minska risken för översvämningar, som vi skickar med vid bygglovsärenden. Sedan har vi en strategi för hur vi ska utveckla vår information. Det är ett stort område där kommunerna behöver bli bättre.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan