Inga produkter i varukorgen.
Experten: Så kan schaktmassor cirkuleras mer
Återbruk Årligen utvinns 101 miljoner ton jungfruliga material i Sverige. Upp till hälften av denna mängd skulle kunna ersättas med återvunnen ballast från schaktmassor. Miljöpotentialen är enorm, visar ny forskning.
Ellen Einebrant. Foto: Återvinningsindustrierna/ Adobe Stock.
IVL Svenska Miljöinstitutet och Återvinningsindustrierna konstaterar i en ny rapport att en ökad återvinning av schaktmassor skulle bespara Sverige cirka tio miljoner ton i naturresurser. En mer cirkulär hantering av schaktmassor skulle minska både behovet av att utvinna material och att utvinna jungfruliga resurser.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Också när det kommer till klimatpåverkan har cirkulär hantering av schaktmassor stor potential. Sämst för klimatet är enligt studien att deponera schaktmassorna, vilket är vanligt i dag. I Sverige är deponeras varje år nästan fyra miljoner ton schaktmassor. En ytterligare fördel med cirkulära schaktmassor är enligt studien minskade ingrepp i naturen.
Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna, konstaterar att en halvering av deponeringen av schaktmassor där man i stället omhändertog dem cirkulärt skulle kunna spara Sverige 10 miljoner ton koldioxid varje år.
Upphandling viktig nyckel
På frågan hur cirkulär hantering av schaktmassor kan öka pekar hon på upphandlingskrav som en viktig möjliggörare.
– Jag tror att en viktig nyckel framåt är upphandling och beställarkrav. Det finns redan ett stort fokus på cirkularitet i byggsektorn, ockå vad gäller massor. Där skulle det vara bra med tydligare beställarkrav så att de här resurserna kommer till nytta i högre utsträckning, säger Ellen Einebrant till Miljö & Utveckling.
Ellen Einebrant säger att det också finns mycket som kan göras från återvinningsföretagens sida.
– Man kan till exempel visa ännu tydligare vad som finns att erbjuda och vad som är möjligt när det gäller hantering och processer.
En annan viktig fråga, enligt Ellen Einebrant, är så kallade ”end of waste”-kriterier. Alltså tydliga kriterier för när avfallet upphör vara avfall och blir en produkt.
– Där hade vi hoppats på nationella end-of-waste-kriterier framåt. Men Naturvårdsverket har tittat på nationella end-of-waste-kriterier för olika material och landade då i att det inte var aktuellt att ta fram sådana. Just schaktmassor är ett material där sådana kriterier verkligen skulle kunna göra stor skillnad att öka cirkuleringen. Så där finns det ett stort behov.
