Forskare: Negativa effekter av förtätning förbises i planering

STADSPLANERING Forskare har tittat närmare på översiktsplaner från 59 svenska kommuner och studerat vilka motiv för förtätning som nämns. De har samtidigt undersökt vilket stöd dessa motiv har i forskningen. Resultatet visar att stadsplanerarna ofta är mer positiva än forskningsresultaten.

Forskare: Negativa effekter av förtätning förbises i planering
Meta Berghauser Pont Foto: Chalmers

Forskare vid Blekinge tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och  Chalmers har tittat närmare på översiktsplaner från 59 svenska kommuner och studerat vilka motiv för förtätning som nämns samt undersökt vilket stöd dessa motiv har i forskningen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Genomgången av översiktsplanerna visar att de flesta planerare anser att förtätning mest bidrar till positiva effekter i förhållande till hållbar stadsutveckling, medan granskningen av befintlig forskning pekar på flera negativa effekter.

    Meta Berghauser Pont är docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad på Chalmers.

    Vilka effekter av förtätning är det som förbises enligt er studie? 

    – Det handlar mest om sociala effekter där den positiva påverkan av förtätning överskattas i översiktsplaner, men om man tittar på avvikelse mellan påstående i praktik och detaljerade slutsatser från forskning finns de största avvikelserna inom följande områden:

    • Social interaktion och brottslighet, där är kommunerna mer positiva än vad forskningen kan bevisa; forskningen visar ofta på ett negativt samband mellan täthet och social interaktion, integration och brottslighet. Täthet skapar alltså inte nödvändigtvis gemenskap och sammanhållning.
    • Forskningen har visat att när man förtätar minskar gröna ytor och det finns även ett tydligt samband vad gäller minskning av biologisk mångfald. Däremot är det inte säkert att minskade gröna rekreationsytor leder till minskad fysisk aktivitet, en ökad förtätning kan även leda till ökad fysisk aktivitet på grund av minskade avstånd till olika typer av service.
    • När det gäller hälsa är översiktsplaner mer positiva än forskningen vad gäller sambanden mellan täthet och psykiska hälsoeffekter.
    • Mikroklimat som värmeböljor som påverkas av förtätning nämns ganska lite i översiktsplaner samtidigt som forskningen visar på ett negativt samband.
    • Angående infrastrukturbehovet för vatten, avlopp och avfall är kommunerna till hälften positiva medan forskningen enbart visar på positiva effekter för den här typen av infrastruktur vid en förtätning. Möjligen beror detta på att kommunerna behöver investera när antalet nya bostäder överskrider en viss gräns. Detta ses som extra kostnader även om det kan vara mer resurseffektivt per bostad.
    • Fastighetsvärde, där är kommunerna mer negativa än forskningen som visar på ett tydligt positivt samband.

    Någon idé för hur det kan ha blivit så?

    – Förtätningsparadigm är till stor del en följd av vårt fokus på att minska klimatpåverkan där transport är en viktig faktor. Detta såg vi också i det stora flödena av transportrelaterad forskning, mer exakt handlade 42 procent av de 229 artiklarna om det. Sedan har de andra faktorerna tillkommit i argumentationen och i många fall som ett extra stöd för förtätning.

    – Det är bara de senaste år som rösterna om de mer mjuka aspekterna som hälsa, sociala effekter och ekologi hörs. Dessutom kan det finnas en idé att täthet och närhet skapar gemenskap som visserligen inte behöver vara så.

    Vad behöver göras åt detta enligt dig?

    – Första steget är att diskutera både positiva och negativa aspekter av förtätning för att kunna hantera dessa i planer. Lösningen är nämligen inte att sätta förtätning som strategi åt sidan, men det krävs en fördjupad förståelse varför dessa negativa effekter uppstår. Mycket handlar om att lösningen ska innehålla både förtätning och grönska på ett helt nytt sätt, det som vi beskriver som socialekologisk stadsbyggnad.

    –Vi har ett pågående projekt som heter Smart täthet där vi just nu jobbar med att översätta slutsatserna av granskningen till användbar kunskap i praktiken. Norrköpings kommun är vår partner i detta arbete.

    Finns det något i er studie som överraskat dig?

    – Det var överraskande att den svenska praktiken är så överens om fördelarna av förtätning medan forskningen visar en annan bild. Och även om vi visste att transportrelaterade studier skulle vara många, överraskande antalet oss. I övrigt hade vi en hypotes att det skulle vara stora skillnader mellan olika världsdelar, men trenden är ganska lika i Nordamerika, Kina och Europa förutom när det handlar om sociala och hälsomässiga effekter av förtätning.

    Läs mer här och här

     

     

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan