Goda resultat med hampakalk som isoleringsmaterial

BYGGMATERIAL Hampakalk är ett relativt nytt byggnadsmaterial som började användas i Frankrike under 90-talet. Nu visar försök från Lunds Tekniska Högskola att materialet fungerar väl som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader och kan minska energianvändningen för uppvärmning med 33 procent.

Goda resultat med hampakalk som isoleringsmaterial
Flervåningshus av hampakalk på Rue Myrha i Paris. Foto: Pauline Strandberg- de Bruijn

Hampakalk består av ungefär en fjärdedel byggkalk och tre fjärdedelar av industrihampans vedämnen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Hampakalk är ett poröst material och påminner, även om det inte är det, om historiska byggmaterial som lera med halm eller tagel, berättar Paulien Strandberg-de Bruijn, forskare på Lunds Tekniska Högskola (LTH).

Hon ingår i en grupp som studerat möjligheterna att använda  hampakalk som isoleringsmaterial i historiska byggnader.

Många äldre fastigheter har de senaste decennierna renoverats och tilläggsisolerats med moderna isoleringsmaterial som mineralull och cellplast, vilket i värsta fall har orsakat fuktskador och skadat byggnaderna.

Vägg med hampakalk under uppbyggnad på LTH. Murare är Henrik Nilsson.
Foto: Paulien Strandberg-de Bruijn

Hampakalk är diffusionsöppet, det vill säga genomsläppligt för fukt. Försöken, som bland annat utfördes på äldre byggnader i Visbys innerstad, visade att materialet fungerar väl som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader.  Den uppmätta minskningen av energianvändning för uppvärmning var 33 procent i studierna jämfört med orginalkonstruktionen.

– Materialet har goda värmeisolerande och akustiska egenskaper, goda brandegenskaper och en unik porositet vilket gör att fuktskador förhindras, säger Paulien Strandberg-de Bruijn.

Kan även användas för flerbostadshus

Hon berättar vidare att hampakalken även fungerar väl i nybyggnadskonstruktioner med en trä- eller stålstomme. På insidan av huset används oftast kalkputs och på utsidan en kalkputs eller träfasad.

– Materialet är inte lastbärande, du bygger kanske inget Turning Torso med hampakalk i konstruktionen men flerbostadshus med sex till sju våningar är fullt möjligt, det har gjorts i Frankrike, säger hon.

Det har byggts uppskattningsvis runt 15 000 hus i Frankrike med hampakalk, många småhus men även flerbostadshus. Byggmaterialet har även använts i  engelska hus, cirka 500 stycken.

Paulien Strandberg-de Bruijn
Foto: Lina Johansson

Miljöfördelarna är enligt Paulien Strandberg-de Bruijn många.
– Hampan tar upp koldioxid när den växer. Kalken som fungerar som bindemedel kräver upphettning vid framställning men inte lika mycket som cement, och den kan även återgå till kalksten igen vilken gör den till ett cirkulärt material, säger hon.

Hur bra siffror man kan få i livscykelanalyserna beror lite på hur man räknar.
– Det beror lite på om man tillåts räkna på att hampan tar upp och lagrar koldioxid eller inte, säger Paulien Strandberg-de Bruijn.

Hampan odlas främst för sina ätbara frön men används även i kosmetika och textilindustrin.  Det fanns gott om hampa i Sverige innan den förbjöds på 60-talet. 2003 blev den tillåten att börja odla igen vilket görs, men endast på cirka 150 hektar i dagsläget.

– Det är en fråga om tillgång och efterfrågan men det borde vara en no brainer att börja odla mer hampa i Sverige. I första hand behövs ett hampaberedningsverk i Sverige så att fiber, vedämnen och frön kan tas tillvara på ett effektivt sätt. Efter förbudet på 60-talet har nästan all kunskap försvunnit men det börjar komma igång igen och vi får lära från andra länder som kommit längre så länge, avslutar Paulien Strandberg-de Bruijn

Forskningsprojektet finansierades genom Spara och Bevara, Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Försöken utfördes i samarbete med Uppsala Universitet Campus Visby.

Läs rapporten här

Arkitektur

Energi

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Social hållbarhet