Masthuggskajen har beskrivits som en föregångare inom hållbar stadsutveckling och var tidigt ute med att etablera ett hållbarhetsprogram och regelbundet redovisa klimatpåverkan. Projektet blev även det första stadsutvecklingsinitiativet i Sverige att tilldelas en Citylab-certifiering. Nu har de kvarvarande aktörerna enats om en ny klimathandlingsplan för att ytterligare minska klimatpåverkan under byggfasen.
Hållbarhetschefen: Så görs byggskedet mer klimatsmart
HÅLLBART BYGGANDE
Med över hälften av byggrätterna på Masthuggskajen klara eller påbörjade skärps nu hållbarhetsmålen. Älvstrandens hållbarhetschef Kristian Käll förklarar hur alla nya projekt ska minska klimatavtrycket i byggfasen med 20–50 procent.
– Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att minska utsläppen och visa att det går att öka takten i klimatomställningen, säger han till Hållbart Samhällsbyggande.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Mer än hälften av en byggnads klimatbelastning sett ur ett livscykelperspektiv sker under byggprocessen. Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att minska utsläppen och visa att det går att öka takten i klimatomställningen, säger Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling, som ansvarar för att driva hållbarhetsarbetet i Masthuggskajen.
Kristian Käll förklarar att Älvstranden, tillsammans med WSP, har granskat projektens klimatberäkningar. Granskningen visade att det finns möjligheter att välja mer klimatsmarta produkter än de som ursprungligen ingick i beräkningarna.
– Genom att uppdatera beräkningarna med produkter som har lägre klimatpåverkan har vi sett tydliga potentialer i form av minskade utsläpp. Denna förändring har också gett byggaktörerna modet att sätta upp nya, mer ambitiösa klimatmål för projekten, säger han.
Den nya klimathandlingsplanen innebär att alla aktörer med byggrätter på Masthuggskajen har åtagit sig att minska utsläppen under byggskedet. Totalt förväntas utsläppen från byggnationerna på Masthuggskajen minska med cirka 25 procent för byggprojekten som pågår mellan 2019 och 2032. Det motsvarar en minskning på ungefär 30 000 ton koldioxid.
Betcrete 3.0
Kristian Käll förklarar att arbetet inte har lett till förändringar av de planerade byggmaterialen, men att stort fokus har lagts på att minska klimatbelastningen från betongen.
– Masthuggskajen har varit ett demonstrationsprojekt inom innovationsprojektet Betcrete 3.0, som har som mål att påskynda klimatomställningen inom betongbranschen. Genom Betcrete3.0 har vi fått projektspecifikt stöd från betongleverantörer, konstruktörer, klimatspecialister, entreprenörer och betongforskare för att hitta sätt att minska klimatpåverkan från betongen, säger han.
Ett konkret resultat av stödet, säger han, är att de har identifierat möjligheter att minska materialanvändningen genom slimmade konstruktioner och att använda rätt betongklass på rätt plats i byggnaden.
Vilka lärdomar från tidigare projekt på Masthuggskajen har lett till beslutet att höja klimatmålen för de återstående byggrätterna?
– När vi tog fram vårt hållbarhetsprogram för Masthuggskajen 2016-2017 var målen mycket ambitiösa. Sedan dess har kunskapen om och utvecklingen kring klimatpåverkan i byggskedet gått snabbt framåt, säger han och fortsätter:
– Genom att analysera hur vi har lyckats uppnå våra hållbarhetsmål, med hjälp av vår återkommande hållbarhetsrapporter, har vi insett att vi behöver skärpa vårt klimatarbete från material och byggprocess för att möta samhällets växande krav på hållbarhet. Därför har vi valt att ta fram en ny klimathandlingsplan med ännu skarpare mål för att komplettera vårt redan ambitiösa hållbarhetsprogram och höja ribban för de resterande byggrätterna på Masthuggskajen, avslutar Kristian Käll.