Inga produkter i varukorgen.
Lennart Weiss: Tre steg för att stoppa arbetslivskriminalitet
SOCIAL HÅLLBARHET Arbetslivskriminaliteten hotar att slå ut seriösa byggföretag. Fusk med löner, sociala avgifter och arbetsvillkor snedvrider konkurrensen. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, pekar ut tre avgörande steg för att mota problemet.
Lennart Weiss. Foto: Adobe stock/Veidekke.
Arbetslivskriminalitet är ett växande problem som slår direkt mot byggsektorns konkurrenskraft. Det handlar om fusk med löner och sociala avgifter, undermåliga arbetsvillkor och avancerade upplägg med underentreprenörer. Konsekvensen blir en marknad där seriösa företag riskerar att konkurreras ut.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Den bistra sanningen är att om inte hårdare kontroller kommer på plats inom kort, så kommer de seriösa företagen inte att kunna överleva i de mest konkurrensutsatta marknaderna, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
Två typer av fusk – och ett systemhot
Lennart Weiss gör skillnad på två kategorier av fusk:
- Brott mot kollektivavtal och lag – där utländsk arbetskraft systematiskt luras på korrekta löner och villkor.
- Organiserad kriminalitet – där företag används som verktyg för penningtvätt, konkursbedrägerier och låtsasanställningar för yrkeskriminella.
– Ska vi komma till rätta med detta behövs systematiska bakgrunds-, arbetsplats- och bolagskontroller. Vi har därför valt att öppet beskriva våra metoder i en beställarhandbok, som nu finns tillgänglig för nedladdning på vår hemsida, säger Lennart Weiss.
Byggherrarnas nyckelroll
Vidare menar han att ansvaret är gemensamt – men måste utövas på olika nivåer. Byggherrar och beställare behöver ställa arbetsrättsliga krav i kontrakten och samtidigt säkra möjligheter till insyn och kontroll.
– Det räcker inte med fina policydokument. Man måste skriva in rätten att granska löneunderlag och ha möjlighet att avbryta uppdrag om leverantören inte samarbetar. Utan den typen av kontraktsvillkor kommer fusket att fortsätta, säger han.
Även entreprenörer behöver ta ansvar:
Alla underentreprenörer som använder utländsk arbetskraft måste betraktas som riskbolag. Kontrollerna ska riktas dit, annars missar vi kärnan i problemet.
Lärdomar från Finland
Enligt Lennart Weiss ligger Sverige långt efter våra nordiska grannländer. Finland har infört ett system där arbetstagare måste ha ett skattekort som gör det möjligt att följa både timmar och skatteinbetalningar. Dessutom har landet en beställaransvarslag som tvingar fram seriösa krav genom hela kedjan.
– Finland är bäst i Norden, därefter kommer Norge. Sverige odlar tyvärr en falsk självbild om att vi är effektiva – men vi ligger långt efter, säger han.
Digitalisering och transparens
Digitala verktyg ses som en nyckel för att mota fusket. Men de måste kombineras med öppenhet och samverkan mellan parter och myndigheter.
– Enbart bättre verktyg räcker inte. Vi behöver transparens och samarbetsvilja i hela kedjan. Annars riskerar byggbranschen att gå samma väg som restaurang- och transportsektorn, där kriminella strukturer tagit ett fast grepp, säger han avslutningsvis.
