Nej, allt ska inte byggas i trä – Wihlborgs visar vägen

MATERIAL När Wihlborgs byggde kontorshuset Space i Science Village i Lund föll valet på en noggrant utvald hybridlösning i trä, betong och stål. "Att inte använda mer material än nödvändigt ger ofta störst effekt för klimatet", säger projektledaren Helena Pålsson.

Nej, allt ska inte byggas i trä – Wihlborgs visar vägen
Foto: Wihlborgs

Att bygga hållbart är inte en fråga om att konsekvent välja ett material framför ett annat. I stället handlar det om att anpassa konstruktionen efter platsens förutsättningar och använda varje byggdel så effektivt som möjligt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Ofta är den största vinsten för miljön när vi inte förbrukar mer material än vad vi behöver. Och när vi använder rätt material på rätt plats, säger Helena Pålsson, projektledare på Wihlborgs.

    Kontorshuset Space är en träklädd byggnad med stora fönsterpartier och en gemensam takterrass. Det sticker ut i forskningsområdet Science Village i nordöstra Lund – och är trippelcertifierat enligt Miljöbyggnad Guld, WELL och NollCO2.

    Hybridhus anpassat för verkligheten

    Inför projektet övervägdes flera olika konstruktionslösningar. Ett renodlat trähus var ett av alternativen, men skulle ha krävt kraftigare grundläggning.

    – Vi har ungefär samma mängd betong i Space som om vi skulle byggt ett rent trähus. I stället för en kraftigare bottenplatta, som ett trähus hade krävt, så har vi i stället fördelat betongen i bjälklagen och utrymningstrapphusen och därmed fått nytta av betongens fördelar för exempelvis akustik och brand, säger Helena Pålsson.

    Att bygga med trä ställer också krav på skydd mot väder och fukt. I det skånska klimatet har Wihlborgs därför valt stålpelare i utsatta delar av byggnaden.

    – Vi har också valt att använda stålpelare som är mer beständiga mot regn och röta, eftersom vi befinner oss i Skåne där vi har en hög fuktighetsgrad. Våra hus ska stå i minst 150 år, därför behöver vi bygga med robusta material, säger hon.

    En glasvägg skyddar också delar av träfasaden från slagregn och direkt solinstrålning, och bidrar till att förlänga livslängden.

    Trippelcertifiering ställde höga krav

    Redan från projektstart fanns en tydlig målsättning att certifiera huset enligt tre olika system. Det krävde samordning mellan alla involverade aktörer.

    – Att byggnaden skulle trippelcertifieras var en förutsättning från start och samtliga inblandade i projektet har haft samma målbild. Tillsammans har vi vänt och vridit på alla möjligheter att minska materialanvändningen och uppnå certifieringarna, säger Helena Pålsson.

    Tidigare erfarenheter från projektet Tomaten 1 – där Wihlborgs som första fastighetsägare använde fossilfri plåt i ett kontorshus – visade hur avgörande samarbetet med leverantörer och entreprenörer är.

    – Vi kan inte uppnå nettonollutsläpp ensamma. Vi måste samarbeta. Omställningen är ett lagspel. I ett av våra tidigare projekt – där vi var först i världen med att använda fossilfri plåt i ett kontorshus – var vi beroende av stålproducenten, entreprenören, beställaren och hyresgästerna. Alla bidrog för att genomföra något nytt, och det gjorde att vi kom i mål, säger hon.

    Bygga långsiktigt – med mindre material

    Wihlborgs mål är att utveckla byggnader som håller i minst 150 år – samtidigt som klimatpåverkan ska hållas nere ur ett livscykelperspektiv. För Helena Pålsson handlar det inte om en motsättning.

    – Jag ser ingen motsats i att bygga robust och långsiktigt och att hålla nere materialanvändningen. Att använda rätt material med rätt egenskaper för respektive byggdel och att dimensionera rätt innebär också lägre materialanvändning på sikt. Livslängd, underhåll, utbyten och hantering av restprodukten måste också beaktas i materialvalet, säger hon.

    Det innebär att ett materialval som verkar ”klimatsmart” i byggskedet kan visa sig vara mindre hållbart över tid.

    – En liknande byggnad på en annan plats hade kunnat få helt andra materialval och konstruktionslösningar. Så jag skulle säga att det är den sammantagna bedömningen utifrån byggnadens placering som väger tyngst, avslutar hon.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan

    Det senaste