Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa.
Ny metod kartlägger riskområden för värme
KLIMATANPASSNING Att kartlägga en tätorts möjliga riskområden för värme kan ge underlag för kommuner och fastighetsägare att prioritera rätt åtgärder i byggnader och utomhusmiljöer. Det menar Folkhälsomyndigheten som tagit fram en ny metod för detta.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Nu har Folkhälsomyndigheten tagit fram en metod för att kartlägga var höga temperaturer kan uppstå i städer och andra tätorter. Metoden är baserad på geografisk data som enligt Folkhälsomyndigheten är lättillgänglig för kommuner och länsstyrelser.
– Metoden tar bland annat hänsyn till markyta, byggnadsmaterial och grönytor utifrån vad som påverkar värmen mest under dag respektive natt. Resultatet är en kartbild som visar de områden där det kan bli särskilt varmt, säger utredaren Elin Andersson på Folkhälsomyndigheten i en kommentar.
Kartbilden kan också kompletteras med information om riskgrupper. Det kan till exempel vara data över befolkningens åldersfördelning i tätorten eller var verksamheter som sjukhus, äldreboenden och förskolor finns.
Läs mer om metoden här