Schultze: Klimatanpassning är en chans att göra förbättringar

KLIMATANPASSNING Sedan oktober är Lisbeth Schultze ny ordförande i nationella expertrådet för klimatanpassning. I en intervju med Hållbart samhällsbyggande berättar hon om rådets utmaningar och prioriteringar.

Schultze: Klimatanpassning är en chans att göra förbättringar
En jämn vattenföring längs Göta älv minskar risken för ras och skred men kan också orsaka igenväxning i Vänern. Foto: Stock Adobe och Misak Nalbandian

Den 31 oktober i år utsågs Lisbeth Schultze till ny ordförande i nationella expertrådet för klimatanpassning av regeringen. Hon arbetar som länsöverdirektör vid länsstyrelsen i Västra Götaland och är bland annat ledamot i insynsråden för Havs- och vattenmyndigheten samt Energimyndigheten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Rådet som är knutet till SMHI tillsattes 2018 och har som uppdrag att följa och utvärdera klimatförändringarnas effekter, arbetet med klimatanpassning och ta fram underlag inför revidering av den nationella klimatanpassningsstrategin vart femte år.

De ska leverera en rapport med förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning till regeringen i december 2021.

Vad är den största utmaningen med ditt nya uppdrag?

– Det är en utmaning att komma in när rådet redan arbetat ett år, men jag är väldigt tacksam över det arbete som redan gjorts. Det är en omfattade uppgift rådet har som ska resultera i en bra rapport till regeringen i december 2021.

–  Sedan finns det en stor utmaning i att kommunicera att även om vi arbetar med utsläppsminskningar så måste samhället ändå anpassas till de klimatförändringar som, trots det arbete vi gör, redan sker.

Enligt Lisbeth Schultze är en av rådets utgångspunkter att fokusera på möjligheterna som följer med klimatanpassningsarbete.

– Vårt arbete måste genomsyras av att klimatanpassningsarbete handlar om förbättringar som leder till mer ekonomisk utveckling och säkerhet. Det är inte bara dyrt och besvärligt utan även en chans att göra något bra. Och tidigt i samhällsplaneringen har man möjlighet att ta hänsyn och göra rätt från början, säger hon.

Det mesta av kostnaden för klimatanpassningsarbetet hamnar idag på kommunerna, något som bland annat har kritiserats av Göteborgs stad. Hur ser du på det?

–  Jag kan tänka mig att det blir en form av styrmedelsanalys i rapporten med en prioritering av åtgärder och där man tittar på de aktörer som berörs. Det kommer bli en kombination av olika lösningar, men det kan inte enbart handla om statsbidrag.

Vad skulle du säga är den enklaste klimatanpassningsåtgärden för en kommun?

–  Att göra något när man ändå ska göra en nybyggnation och väva in multifunktionella åtgärder som fler gynnas av. Och gröna och blå lösningar för uppsamling av regnvatten, det är det enklaste och kanske minst okontroversiella.

Och den svåraste?

–  Att anpassa den redan bebyggda miljön. Det finns teknik, men kan vara dyrt. Sedan krävs det ett väldigt brett perspektiv när det gäller klimatanpassningsåtgärder mer allmänt. Det handlar till exempel om ras och skred, mycket och lite vatten, värmeböljor, livsmedelsförsörjning, hälsoeffekter och påverkan på biologisk mångfald.

Lisbeth Schultze konstaterar att det finns att göra i hennes nya uppdrag.

– Vi behöver prioritera arbetet inför rapporten och kommer bland annat att titta närmare på torka och vattenbrist, en fråga som redan tydligt finns här och nu. Men man måste titta på det samlat, ta hänsyn och väga samman olika perspektiv så att man inte gör åtgärder som motverkar andra mål. Och inte jobbar för sektoriserat, säger hon.

Hon nämner Göta älv som exempel, som rinner utanför hennes kontorsfönster i Göteborg.

– En jämn vattenföring längs älven minskar risken för ras och skred, och uppskattas av sjöfarten. Samtidigt blir det igenväxning i Vänern när inte vattennivån fluktuerar tillräckligt. Här behöver man väga in olika perspektiv utan att de motverkas. Så måste vi också jobba med klimatanpassning, avslutar Lisbeth Schultze.

 

Arkitektur

Energi

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Social hållbarhet