Nya möjliga vattentäkter i Skåne

VATTENFÖRSÖRJNING Flygmätningar som SGU gjort visar lovande grundvattenfynd i södra Skåne, vilket kan vara ett välkommet tillskott till regionens dricksvattenförsörjning. Samtidigt varnar myndighetens grundvattenexpert för att trenden där många kommuner går mot ett mindre antal vattentäkter inte enbart är positiv för vattenförsörjningen.

Nya möjliga vattentäkter i Skåne
Flygburen mätning med TEM för att kartlägga grundvattenresurser. Foto: SGU

I och med regeringens grundvattensatsning under 2018-2020 fick Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att bygga upp ett bättre kunskapsunderlag för framtidens vattenförsörjning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

En del i arbetet har varit att genomföra så kallade TEM-undersökningar med helikopter.

FAKTA

TEM-undersökningar

Undersökningsmetoden, flygburen TEM, används för att mäta markens elektriska ledningsförmåga, vilket presenteras som resistivitet i jordlagren och den sedimentära berggrunden över större områden.

Källa: SGU

Nu visar en rapport från myndigheten lovande grundvattenfynd i Vombsänkan i södra Skåne, med potential att försörja flera kommuner i södra Skåne med dricksvatten.

Fyra begravda dalar kan bli grundvattenuttag

Peter Dahlqvist
Foto: SGU

Enligt Peter Dahlqvist, grundvattenexpert på SGU rör det sig om flera intressanta områden som kan vara av vikt för både kommunal och enskild vattenförsörjning, till exempel lägen för nya brunnar och infiltrationsbassänger. Det handlar om fyra större begravda dalar i jordlagren med stora sand- och grusavlagringar som kan vara aktuella.

– Vi har gjort några borrningar och det ser tillräckligt bra ut. Men man kan ju aldrig lova något, det handlar om en relativ bedömning och krävs flera borrningar och provpumpningar för att man ska kunna vara riktigt säker, säger han.

TEM-undersökningar har använts under flera år och SGU har även tidigare kunnat peka ut områden som bör undersökas vidare för att få till nya vattentäkter.

–Vi gjorde en analys var det årligen fanns problem med vattentillgången, i områden med stort tryck och lite grundvatten. Vi har jobbat oss igenom stora områden, som Örebro, Östergötland, Vätterns nordvästra kant, Laholm, Falkenberg, Öland och Gotland, berättar Peter Dahlqvist.

Han berättar att ett fynd de gjorde på Fårö på Gotland ledde till en ny vattentäkt, vilket gjorde att kommunen kunde sluta transportera vatten i lastbilar dit. Samtidigt innehöll inte alla de sprickzoner som de pekade ut på Öland vatten.

Behåll fler befintliga vattentäkter

Resultaten från SGU:s kartläggningar tror Peter Dahlqvist att vi kommer att få se först om fem till tio år.

Undersökningsområdet för TEM-mätningarna i Södra skåne.
Bild: SGU

–Det tar lång tid att fixa en vattentäkt och är en stor investering, säger han.

Han påpekar också att samtidigt som SGU kartlägger nya grundvattentillgångar vill de också jobba för att de som redan finns används. Peter Dahlqvist ser en trend där många kommuner går mot ett mindre antal vattentäkter och i stället går ihop i större vattenbolag. En utveckling som inte enbart är positiv för vattenförsörjningen.

–Vi rekommenderar inte att man tar bort vattentäkter eller vattenskyddsområden. Dels lägger man alla ägg i en korg och dels så blir det lokala resurser som inte används. Att ha fem vattentäkter som används till 75-80 procent istället för fyra som körs för fullt blir troligen dyrare. Men man sparar samtidigt resurser som exempelvis kan användas vid torka. Det är en ekonomisk fråga att spara dessa men priset kan bli det tiodubbla om man behöver börja om på grund av oförutsedda händelser, avslutar han.

Läs mer här

 

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser