Ökade elektrifieringen utmanar svenska elsystemet

Tydligare ansvarsfördelning

Framförallt krävs en tydligare ansvarsfördelning om samhället ska klara av framtidens elförsörjning, enligt rapporten.

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan i dag och kommer att öka ytterligare. Nu när effektbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP i en kommentar och ger några exempel:

Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner?

– I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger hon.

Ökning med 600 procent

Enligt rapporten förväntas svensk industri att öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan bli brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år.

Viktiga punkter

Rapporten lyfter fram flera viktiga punkter för att komma till rätta med problemen, men understryker också att det brådskar.

• De regionala skillnaderna måste tas på allvar. Idag får skillnaderna som konsekvens att nya verksamheter inte kan etablera sig på vissa platser i landet och att invånare påverkas olika mycket av driftsavbrott beroende på var de är bosatta. Kommunerna har olika strategier och det behövs en gemensam nationell plan för att balansera olika regionala förutsättningar.
• Den nuvarande marknadsmodellen innebär att elpriserna minskar när utbudet ökar med mer sol och vind i elsystemet. Därför behövs en övergång till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras, utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande.
• I ett elsystem med stora andelar sol- och vindkraft är det viktigt att kunna lagra el. De två lagringsformer som kommer att vara dominerande är batterier och vätgas. Under 2020 antog EU en vätgasstrategi som kommer att driva på utvecklingen.
• Vindkraft och vattenkraft kommer att vara stommen i framtidens energimix. Dock finns hinder för utbyggnad som till exempel kapacitetsbrist i näten och långsamma tillståndsprocesser.
• Underhållet på elnätet är eftersatt. Stora delar av Sveriges elsystem närmar sig en ålder på 50 år och behöver bytas ut. Men även ledningarna från norr till söder behöver byggas ut. Här är tillståndsprocesserna för att bygga nya kraftledningar samt brist på personal de största hindren.
• Ansvarsfrågan behöver redas ut och tydliggöras under 2021.

Ökat samarbete

– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.

WSP är ett globalt företag som arbetar med rådgivning inom samhällsutveckling. Företaget har totalt 48 700 anställda i över 40 länder, varav omkring 4 150 medarbetare i Sverige.