Praktikfall: Akademiska Hus sätter vetenskapliga mål för naturen

Statligt ägda Akademiska Hus, som äger och förvaltar lokaler för högskolor och universitet, är en av de första svenska aktörerna inom fastighetsbranschen som valt att sätta tänderna i SBTN. Bolagets hållbarhetschef Erik Florman berättar att de startade arbetet 2023, med stöd av konsultbolaget Ecogain.

– För oss är biologisk mångfald en prioriterad hållbarhetsfråga. Dels handlar det om att vi har mycket mark, där vi jobbar med inventeringar, naturklasser och med att stärka den biologiska mångfalden i våra campusmiljöer på olika sätt. Dels handlar det om vår påverkan i värdekedjan, och det är där SBTN kommer in, säger han.

Kartlägg verksamhetens påverkan

Det första steget i SBTN-ramverket handlar om att kartlägga verksamhetens påverkan på biologisk mångfald, vilket Akademiska Hus nu har gjort.

– Det handlar om att kolla på vad vi som fastighetsbolag har för verksamheter som påverkar biologisk mångfald i vår värdekedja, men också vilken typ av material vi köper in och var det kommer från, säger han.

Kartläggningen landade i att Akademiska Hus tagit fram 17 materialkategorier som de analyserat utifrån hur det påverkar biologisk mångfald enligt SBTN:s så kallade high impact comidity-lista. Utifrån det har de kunnat se var deras negativa naturpåverkan är som störst, och därmed hur de ska prioritera sina insatser.

– Vi vet nu att cement, glas, trä och metall har en stor negativ påverkan på biologisk mångfald. Eftersom vi köper in mycket cement och trä blir det därmed prioriterade områden, säger Erik Florman.

Så har Akademiska Hus spårat högriskområden

För att förstå vilka områden som materialen kommer från och hur produktionen där påverkar naturen, har Akademiska hus både pratat med sina leverantörer och tagit hjälp av WWF:s riskfilter, som är ett verktyg som hjälper företag att analysera sina naturrelaterade risker.

– På så sätt har vi kunnat se att exempelvis plywood från Brasilien är särskilt känsligt, och även metall från Guinea. Det är med andra ord många delar att ha koll på, men nu har vi en god insikt om vår påverkan, och kan gå vidare med nästa steg, säger han.

Nästa steg handlar om att ta vidare resultaten, tolka och analysera dem och sätta mål. Därefter handlar det om att styra om inköpen, antingen genom att köpa in materialet från områden med lägre risk eller främja cirkularitet.

SBTN brytas ner i fem steg (se faktaruta). Samtidigt säger Erik Florman att stegen går in i varandra och att de jobbar med flera av stegen samtidigt.

– De sista stegen handlar exempelvis om att rapportera och kommunicera sitt arbete. Det gör vi redan nu, säger han.

Vad har varit svårast hittills?

– Det är mycket data att hantera, som inte alltid är den bästa. Det kan vara svårt att se var råvaran kommer från, då spårbarheten i leverantörskedjan är bristfällig. Därför blir det svårt att få en överblick. Men med det sagt kan vi bli bättre på att ställa krav, och vara tydligare vad vi behöver i upphandlingar, säger han.

Ytterligare en svår fråga säger han är de målkonflikter som finns när det kommer till att minska den negativa naturpåverkan.

–  Det har blivit något av ett uppvaknande. Om vi ersätter plast med bioråvara för att minska klimatutsläppen så behöver vi mer biomassa från skogen, vilket kan vara negativt för den biologiska mångfalden. Så helt plötsligt blir det inte så enkelt, utan det är frågor man behöver balansera.

Arbetet med SBTN hjälper enligt Erik Florman också till i det förberedande arbetet med EU:s nya krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD, som bolaget ska rapportera för 2025.

– Det innebär att vi på ett bättre sätt kommer att kunna rapportera vår miljöpåverkan i värdekedjan. Just biologisk mångfald är en så viktig del, och därför vill vi fokusera på det, säger han.

Vilka är de främsta fördelarna att jobba med SBTN?

– Vi jobbar mycket tillsammans med lärosäterna, som är våra kärnkunder. Där finns ett stort intresse för biologisk mångfald. Så om vi skapar oss kunskap och ligger i framkant, tänker vi att många andra också kan dra nytta av den kunskapen. Men sedan handlar det såklart om att vi blir ett mer hållbart företag, genom att minska vår negativa påverkan på naturen, säger han.

Vad har du för råd till andra inom fastighetsbranschen som vill börja arbeta med SBTN?

– Fastighetsägarna har tagit fram en bra guide, så börja med att kolla på den. Man får gärna kontakta oss också, för vi behöver jobba tillsammans med det här. Ett annat råd är att läsa igenom SBTN:s guider. Där finns mycket intressant och är bra för att få ett helhetsperspektiv.