Så lyckas du med cirkulär landskapsarkitektur

För stadsträdgårdsmästaren Johan Rehngren är detta ett bevis på att kommunen ligger i framkant.

– Vi har fokuserat på beställarperspektivet, där vi och våra projektledare har drivit på för att ställa krav i upphandlingar. Förutom återanvändning av byggmaterial och växtmaterial som exempelvis flyttade träd, har vi också prioriterat att minska schaktningsarbeten och undvika onödigt grävande, säger han till Hållbart Samhällsbyggande.

Sveriges Arkitekters modell för att förklara cirkulär landskapsarkitektur bygger på tre parametrar: bevarande (minimera och spara), återbruk och återanvändning (upprepad cirkulation) samt flexibilitet och förvaltning (långvarig cirkulation).

Johan Rehngren påpekar att det handlar om mer än bara återbruk – det gäller att redan från början planera och utforma projekt så att det cirkulära tänkandet genomsyrar hela processen.

– Det innebär att man i varje steg beaktar hur resurser kan återanvändas och hur man kan minimera materialåtgången, säger han.

Ett exempel på cirkulär landskapsarkitektur i Sveriges Arkitekters rapport är förskolan Hoppet. Där bevarades platsens naturvärden, som skogsbacken och träden, och virke från platsen återbrukades tillsammans med material från kommunens och entreprenörens lager.

Ett annat exempel är Färjenäsparken, där jordmassor, markbeläggning och de kallmurade kajerna sparades. Växtlighet och material från andra platser flyttades också till parken och återanvändes.

– Vi har ett projekt tillsammans med Skanska vid Packhuskajen i Göteborg, som är vårt första högvattenskydd. Tillsammans har vi lyckats minska projektets koldioxidavtryck med 50 procent jämfört med den ursprungliga planen. Detta har vi uppnått genom att använda alternativa pålar, återanvända schaktmassor, klimatförbättrad betong och lokalt virke, bland annat, säger Johan Rehngren och fortsätter:

– Skanska har även varit vår samarbetspartner i Färjenäsparken. Det bygger mycket på samma principer – det räcker inte att vi som beställare ställer krav. Vi måste också samarbeta med kompetenta entreprenörer som är engagerade och drivna, och som aktivt vill hitta nya lösningar.

Tar det längre tid att arbeta på detta sätt?

– Det handlar egentligen om att se saker från ett nytt perspektiv och tänka annorlunda kring hur vi närmar oss olika frågor. Visst kan det krävas att man bygger upp kompetens inom organisationen kring dessa frågor, men när den väl finns på plats skulle jag nästan säga att det kan spara tid. Om vi fokuserar på att bara bygga om det som verkligen behöver åtgärdas, i stället för allt som kan byggas om, kan processen faktiskt gå snabbare. Det kan till och med spara pengar och leda till mer hållbara lösningar, säger han.

Stadsträdgårdsmästarens tre tips: Så lyckas du med cirkulär landskapsarkitektur

1. Kom överens

Se till att alla i projektet – konsulter, beställare och entreprenörer – har samma målbild. När alla är överens om vad som ska åstadkommas, blir det lättare att nå dit. Om idéerna skiljer sig åt, blir det svårt. Tydlig kommunikation om vad varje part ska göra är avgörande.

2. Tänk bredare kring kompetenser

För cirkulära projekt krävs nya kompetenser. Vi står inför unika klimatutmaningar som kräver nya metoder och lösningar, så vi kan inte arbeta som tidigare. Det är viktigt att utvärdera vilka färdigheter som behövs och vara beredd att ta in nya experter.

3. Våga testa nytt.

Var öppen för nya idéer och lösningar. Skapa en miljö där det är okej att misslyckas – försök, utvärdera, och förbättra till nästa projekt. Det främjar innovation och utveckling.