Rapport: Svenska städer har ett stort ekosystemkapital

Arbetet som redovisas i en rapport visar att svenska städer sitter på ett stort ekosystemkapital. Till exempel lagrar björkarna i Luleås stadskärna kol motsvarande ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar. Och granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm hanterar varje år runt 97 000–100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna. Det motsvarar det vatten som ryms i cirka 33 000 brandbilar enligt SLU.

Programmet som använts för beräkningarna heter i-Tree Eco och har utvecklats av USA:s motsvarigheter till Skogsstyrelsen och Jordbruksdepartementet.

Ny grönplan med hjälp av i-Tree i Luleå

Enligt Mikael Öhman, stadsträdgårdmästare i Luleå kommunen som deltagit i arbetet har Luleå nu också tagit fram en ny grönplan.

–I den så är en målsättning att även ta fram en trädplan med i-Treemodellen som underlag. Gällande planering för ”grönska” i övrigt så vägs lokala ekosystemtjänster in i våra samhällsbyggnadsprocesser från översiktsplan, i tidiga ställningstagande till detaljplan, planering, genomförande samt i vårt drift och underhåll, säger han.

Johanna Deak Sjöman, landskapsarkitekt och forskare på SLU berättar att hon känner stor tacksamhet till alla som deltagit och varit med och kartlagt stadsträd och ekosystemtjänster från Luleå i norr till Malmö i söder.

– Jag hoppas att resultaten som presenterats från detta projekt kan fungera som ett verktyg som synliggör vilka samhällsnyttor träden gör i både mängd och i pengar. Och att detta kan hjälpa de förvaltningar som varit med i projektet när de för en dialog med andra aktörer inom plan- och byggprocessen, framförallt beslutsfattande politiker.

Hur skiljer sig utmaningarna från norr till söder i Sverige ifall man vill få in träd och grönska som främjar ekosystemtjänster och resiliens?

–Den främsta skillnaden är att i söder förekommer ett mer gynnsamt klimat med många fler odlingsvärda träd som kan användas medan det kallare klimatet i norr innebär en mer begränsad mångfald av trädarter som kan vara en del i stadens hållbara utveckling. Just mångfald av trädarter är en nyckel för att skapa en resiliens inför framtida utmaningar, såsom allvarliga sjukdoms- och skadeangrepp, säger Johanna Deak Sjöman.

Hon fortsätter:

–Utmaningen för de norra delarna av landet är därför att testa och utveckla kunskapen över mer otraditionella träd så att man på sikt även här kan få en bredare mångfald av trädarter och därmed en högre resiliens. En fördel som städer i norra Sverige har är att man av tradition tillåter sig att använda barrträd i större omfattning. Dessa trädpopulationer blir därför bättre på att exempelvis ta upp farliga luftpartiklar året runt jämfört med södra Sverige där fler lövträd dominerar och därför påverkar just denna kapacitet mest under sommarhalvåret.

Viktigt att bevara de större träden

En slutsats av arbetet är att det främst är större och välmående träd som har den största kapaciteten att leverera högkvalitativa ekosystemtjänster. Det gör dem extra viktiga att vårda och behålla enligt Johanna Deak Sjöman.

–Samtidigt är det viktigt att nästa generation träd (nyplanterade träd) är valda så att det får ett för klimatet och växtplatsen bästa möjliga utveckling, så att även de kan utvecklas till gamla välmående träd, samt att deras placering i stadsstrukturen är väl genomtänkt så att deras kapacitet att leverera ekosystemtjänster kan ytterligare förbättras.

–Jag hoppas att vi kan värna om de träd vi har i våra städer i dag och att kommande planering över träd och grön infrastruktur kommer med i det första skedet i planeringen och kan ses som en ekoteknisk resurs i samspel med byggnader och annan infrastruktur. Beroende på plats och sammanhang kan olika trädarter bidra med olika funktioner och jag tror vi behöver bli mer specifika när vi talar om träd som material i den hållbara staden – detta är viktigt både vad gäller offentliga träd men också träden som står på privat mark. Vi har ett stort ekosystemkapital genom träden i våra bostadsområden till exempel.

Läs rapporten här
Luleås grönplan finns här