Så arbetar Luleå för ökad grönska

– Men någonstans på vägen fick vi göra halt och avvakta översiktsplanen, berättar Michael Öhman, stadsträdgårdsmästare i Luleå.

Sedan två år tillbaka är dock grönplanen klar och ska nu vägas in i samtliga samhällsbyggnadsprocesser i Luleå kommun. Den innehåller bland annat gröna planeringsverktyg, inventering och kartläggning av ekosystemtjänster samt utvecklingspotential i befintliga strukturer.

Kommunen har även undersökt vad luleåborna själva såg för värden i både det gröna och blåa.

–Vi har ett speciellt förhållande till det blåa här med mycket strandområden. Så många vill kunna vistas i strand- och friluftsområden. Och kunna använda isen på vintern, säger Michael Öhman.

Den gröna mognadsgraden varierar

Anna-Karin Liden är planarkitekt och projektledare för grönplanen. Hon arbetar för att implementera och föra ut den i organisationen. Ett arbete som till största delen handlar om att prata ihop sig.

– Vi berättar om planen och vad vi tror olika delar inom samhällsbyggnad kan ha för nytta av den och vad de kan bidra med. Det är en resa att bli mogen att ta med det gröna perspektivet från många aspekter och att mångas behov ska tillgodoses på samma gröna yta. Och mognadsgraden ser olika ut i organisationen, säger hon.

Anna-Karin Lidén påpekar att en viktig del i att ha tagit fram en grönplan är att få gemensamma begrepp och ett gemensamt mål.

–En grönplan ger en typ av ord och motiv till varför man gör saker som är lättare att kommunicera till andra.  Begrepp, som exempelvis “grönytefaktor” får en ram omkring sig.

Hon beskriver de olika avdelningarna som en väv av olika funktioner, där alla utgår från olika förutsättningar och har olika hjärtefrågor. Som exempel på diskussioner som måste tas i ett tidigt skede nämner Michael Öhman driftfrågorna kring grönytor. En annan utmaning är att grönstrukturen ska passa ihop med annan infrastruktur.

– Dagvatten har blivit en fråga som breddar över, med klimatanpassningen. Dagvatten och multifunktionella ytor är två områden som vi identifierat och kommer jobba mer med framöver, säger han.

Träden hjälper till även på vintern

Kommunen är även på gång med att ta fram en specifik trädplan, ett samlat dokument för hur de ska planera för, och sköta stadens träd. Med frusen mark stora delar av året har de lite andra förutsättningar än många andra svenska städer. Samtidigt kan vegetationen också ge skydd från hårda, kalla vindar och snödrev. Och precis som den kan minska uppvärmningen av fastigheter på sommaren tar Luleås grönplan även upp vikten av att den också minskar nedkylningen av byggnader på vintern. Och genom att arbeta med växtlighet i gaturummet för att bryta vindar ökar möjligheterna för att invånarna vill vara i de offentliga tummen året om.

Luleå kommun deltar i forskningsprojekt som Movium vid SLU för att närmare undersöka vilka växter som går att använda i zon 4-8 och kunna utvidga stadens trädpopulation med lite fler arter.

–I Finland jobbar man mer med härdigt växtmaterial så där kan vi se exempel på vad man kan göra. Exempelvis har vi mycket vårtbjörk här men skulle nog kunna plantera in mer lindar, säger Michael Öhman.

Finns risker i att värdera träd i pengar

Luleå kommun kommer använda programmet i-Tree-Eco i arbetet med trädplanen. Det räknar fram värdet på olika ekosystemtjänster och användes nyligen i ett treårigt forskningsprojekt som kartlade trädens ekosystemtjänster i svenska städer.

Det är ifrågasatt att sätta pengar på ekosystemtjänster och enligt Anna-Karin Lidén finns det både för- och nackdelar med att göra det.

–Risken med att värdera i pengar  är att man förenklar för mycket. Och det är också viktigt att komma ihåg värden som inte enkelt beskrivs i pengavärde. Men det kan vara bra för att jämföra med andra insatser, till exempel när man ska skära i kostnader. Vad representerar det här för värden?,  säger hon.

Tror på mer och diversifierade grönytor

Den största utmaningen för henne som projektledare för grönplanen är tiden.

– Det handlar om att alla har väldigt fullt upp med sitt eget, så vi måste väcka intresse kring detta och få in foten. Sen tillkommer den egna tidsbristen.

Michael Öhman instämmer, att tiden är den största utmaningen med arbetet. Men de tror båda på ett grönare Luleå framöver.

– Det går väldigt fort inom ämnesområdet nu. Vi tror på mer och diversifierade grönytor framöver.

Luleås grönplan finns här