Enligt Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik (K2) ökade antalet resor med kollektivtrafik i Sverige med 18 procent mellan 2009-2015.
Så arbetar regioner för ökat kollektivt resande
KOLLEKTIVTRAFIK I en ny rapport från K2 beskrivs hur sex regioner i Sverige, där det kollektiva resandet ökat, har arbetat. Majoriteten av regionerna har prioriterat så kallade starka stråk, en inte helt okontroversiell metod eftersom den även ger ett minskat utbud på mindre orter och landsbygd.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det finns dock stora skillnader i resandeutveckling mellan de 21 regionerna i landet där ökningen varit över 20 procent i flera regioner medan
utvecklingen av resandet har avstannat, eller till och med minskat, i andra regioner.
I rapporten Fler resenärer i kollektivtrafiken beskrivs hur man arbetat i sex av de svenska regioner som har en stark ökning av antalet resenärer i kollektivtrafiken.
Enligt en av rapportförfattarna finns det stora likheter i åtgärderna som har genomförts i regionerna Västmanland, Kronoberg, Uppsala, Kalmar och Västerbotten.
– Vi har funnit att i de regioner där man lyckts öka antalet resenärer har man investerat i mer resurser till kollektivtrafiken. Ett ökat utbud av både tåg och buss i kombination med en omorganisering av busslinjer i och mellan städer, med färre, rakare och snabbare linjer, fler avgångar och mer enhetliga tidtabeller har ökat kollektivtrafikens attraktivitet. Det har också inneburit att man prioriterat så kallade starka stråk, något som har lett till neddragningar av trafik i svagare stråk och på landsbygden, säger Fredrik Pettersson i en presskommentar.
Jönköping väljer en annan väg
En framgångsrik region, Jönköping, skiljer sig från övriga. Där finns det en uttalad ambition att investera i kollektivtrafik för hela regionen, även landsbygd och mindre orter. Enligt rapporten har resandeökningen uppnåtts genom ökade resurser till fler än de starka stråken och genom sänkta biljettpriser för utvalda grupper.
Satsningen har inneburit ökade kostnader men haft politiskt stöd då ekonomin i regionen är god.
Missnöje är en viktig drivkraft
Som ytterligare framgångsfaktorer för de sex regionerna nämns, bra kommunikation med regionens medborgare, politiskt stöd och samverkan mellan olika nyckelaktörer. Och missnöje.
– I de här sex regioner fanns det inledningsvis ett missnöje med hur kollektivtrafiken fungerade. Missnöjet bidrog till att ansvariga individer och organisationer agerade tillsammans för att vända utvecklingen, menar Fredrik Pettersson.
Läs rapporten här