Så får du bäst skydd mot skyfall – till lägst kostnad

Samtidigt är lösningarna varken nya eller tekniskt avancerade. Forskning från norska CICERO och svenska IVL visar att enkla ingrepp som backventiler och regnbäddar kan vara både kostnadseffektiva och klimatmässigt hållbara.

– Det mest överraskande var hur lönsam en så enkel åtgärd som en backventil faktiskt är. Den kräver minimalt med underhåll, är billig att installera och kan förhindra kostsamma skador från avloppsvatten, säger Sofie Skjeflo, senior forskare på CICERO.

Små ingrepp, stora effekter

Fyra förebyggande åtgärder analyserades i studien:

1. Backventil på avloppssystemet
2. Regnträdgård som fördröjer dagvatten
3. Dagvattenkassetter (nedgrävda magasin)
4. Förtida byte av dräneringssystem

Resultatet är tydligt: Backventilen är den mest lönsamma åtgärden – även om den bara förhindrar en mindre översvämning under fastighetens livstid. Regnträdgårdar bedöms också som hållbara, särskilt med hänsyn till deras potential att lagra kol och gynna biologisk mångfald.

Dagvattenkassetter och omfattande dräneringsåtgärder är däremot betydligt mer kostsamma och klimatbelastande – och kräver att skador förhindras relativt ofta för att vara lönsamma.

– Förtida dräneringsbyte är ett av de minst hållbara alternativen vi analyserade, både vad gäller klimatpåverkan och kostnad. Det visar hur viktigt det är att välja rätt typ av åtgärd för rätt plats, säger Sofie Skjeflo.

Risk för målkonflikter mellan individ och samhälle

Men vad som är optimalt för enskilda fastighetsägare är inte alltid bäst för samhället i stort. Analysen pekar på att vissa åtgärder, som backventiler, kan leda till ökad belastning i angränsande fastigheter om inte hela områdets dagvattensystem är anpassat.

Å andra sidan har lösningar som regnträdgårdar en positiv påverkan även utanför den egna tomten. Genom att minska avrinningen från fastigheten avlastas kommunens dagvattennät, och översvämningsrisken för grannar minskar.

– Vi ser ett tydligt behov av styrmedel för att få fastighetsägare att välja lösningar som också gynnar närområdet och kommunen. Här finns en tydlig roll för både politiken och försäkringsbranschen, säger Sofie Skjeflo.

Många vet – få agerar

Trots att medvetenheten om klimatrelaterade risker ökar visar flera nordiska undersökningar att det fortfarande är få hushåll som aktivt förbereder sig för extremväder. Förtroendet för att kommuner hanterar frågan effektivt varierar kraftigt mellan länder – och är lägst i Sverige och Norge.

Samtidigt är ansvaret för klimatanpassning ofta splittrat mellan olika aktörer, vilket gör att åtgärder fördröjs.

– Det finns en kunskapsspridning och en planeringsvilja hos många kommuner, men utan tydlig finansiering och ansvarsfördelning kommer arbetet inte vidare. Många sitter redan med färdiga projekt – men väntar fortfarande på klartecken från staten, konstaterar Sofie Skjeflo.