Svårt att hitta ekonomi i digitala säkerhetslösningar på byggarbetsplatser

Projektet Uppkopplad arbetsplats har testat hur digitala tekniker kan eliminera och minimera risker på byggarbetsplatser. Som helhet var Uppkopplad byggarbetsplats ett enormt testbäddsprojekt som omsatte 85 miljoner, inkluderade 60 organisationer och pågick i fem år.

– Uppkopplad byggplats handlade från början mycket om att föra samman techbolag med byggentreprenörer för att hitta smarta, effektiva digitala lösningar för byggsektorn. Vi försökte hitta en smältdegel för att hitta problem som byggsektorn upplevde och som kanske kunde lösas av digital teknik, berättar Martin Rudberg, projektledare för Uppkopplad byggplats och professor vid Linköpings universitet.

Gått vidare för att studera säkerhet

Sedan projektet avslutades vid årsskiftet fortsätter man nu att forska kring just hur digitalisering kan förbättra säkerheten på byggarbetsplatserna.

– Vi har gått vidare med en testbädd där NCC varit värd och där vi tittar på säkerhet och logistik, säger Martin Rudberg.

I projektet Uppkopplad byggplats har NCC bland annat testat hur man kan undvika risksituationer med hjälp av olika kameratekniker som med hjälp av artificiell intelligens säkerställer att personer på byggarbetsplatsen har rätt skyddsutrustning på sig. Man testade också olika kamerelösningar på tornkranarna så att ingen träffas av överhängande last.

– Kamerorna på tornlastkranarna fungerade ungefär som ett backvarnarsystem i en bil. Dessutom var kamerorna kopplade till en smart AI som gav feedback till kranföraren.

Alla tester har gjorts på riktigt i pågående byggprojekt.

En annan teknik som enligt Martin Rudberg kan leda till säkrare byggarbetsplatser är teknik direkt på byggarbetarens personliga utrustning, så kallade ”smart wearebles”. Det handlar om att byggarbetaren har någon form av sensorer på sig, till exempel i hjälmen.

– Med hjälp av sensorerna och uppkopplade byggplatser kunde till exempel personer lokaliseras så att man snabbt kunde komma till undsättning och hjälp vid en olycka. Det fanns till exempel falldetektorer som berättade för systemen om någon föll och var denne befann sig så att 112 kunde kopplas in snabbare.

Skyddszoner med digitala tvillingar

I projektet använder man också digital teknik för att mäta kvartsdamm och buller och koppla datan till en så kallad digital tvilling.

– Om man upptäckte ett farligt område så kunde man via den digitala modellen sätta en digital skyddszon som informerade om områden där det inte var lämpligt att vistas. De på byggarbetsplatsen som närmar sig skyddszonen får varningar, antingen via hjälmen eller mobiltelefonen. Här såg vi tyvärr att folk inte alltid reagerade på varningarna, vilket sannolikt beror på att alla i dag får så mycket pushmeddelanden från olika håll, så då måste man hitta andra signalsystem för att varna personal som närmar sig riskzoner.

Svårt med implementering

En annan viktig del i den utökade delen av studien som pågår just nu handlar om hur byggbranschen ska kunna implementera alla de många lösningar som upptäckts i projektet. Byggbranschen är väldigt analog och kommer långt ner i mätningar av digital mognad i olika branscher. Att ställa om är dock inte helt enkelt då branschen är kraftigt decentraliserat med hård intern konkurrens vilket gör att väldigt lite resurser läggs på forskning och utveckling.

– Det här är en stor utmaning och det vi brottas med just nu i projektet. I dag så kryllar det av lyckade tester och pilotprojekt som skulle kunna utveckla byggsektorn. Men att skala upp de smarta lösningarna så att det de faktiskt används i hela verksamheten har visat sig svårt. Det är just det vi tittar vidare på nu, säger Martin Rudberg.

En viktig bromskloss är enligt Martin Rudberg ekonomin. Många aktörer i byggbranschen har inte kommit över basen i det som Martin Rudberg kallar digitaliseringspyramiden, det vill säga att säkerställa att man har uppkoppling och det mest basala som behövs för digitalisering. Först när detta är fixat kan företagen gå vidare till nästa steg, att använda digitala verktyg som processförbättring.

– Det tredje steget i pyramiden är att göra det storskaligt så att digitaliseringen genomförs i hela företaget. Det här är svårt, särskilt då det första steget i pyramiden kräver stora investeringar. Att koppla upp alla byggarbetsplatser med bra bandbredd, olika typer av nät som fångar upp signaler och nya IT-system kostar och här ryggar byggaktörer tillbaka.

Krass ekonomi bakom trögheten

Byggbranschen är projektdriven och som det ser ut i dag måste ofta varje projekt bekosta sig självt. Martin Rudberg har tidigare arbetat med verkstadsindustrin och konstaterar att den budget som läggs på forskning och utveckling där i regel är mångfalt mycket större än de pengar som byggbranschen lägger.

– För oss gäller det nu att försöka hitta affärsmodeller som gör byggföretagen villiga att ta den här investeringen. Vi tittar bland annat på hur man kan samarbeta med techbolag där båda får ut något, licensavgifter och liknande. Men vi är helt enkelt inte framme där ännu.

Det första projektet Uppkopplad byggplats pågick under fem år fram till årsskiftet 2021-2022. Nu fortsätter delar av projektet fram till slutet av 2023.

– Men vi har redan nu insett att den här resan inte går att göra på två år. Därför försöker vi tillsammans med företagen titta på hur vi kan ta nästa steg.