"Viktigt att tänka till kring de gröna taken"

–Man behöver tänka långsiktigt och rätt från början. Det har länge funnits en bild av att gröna tak inte behöver skötsel men så är det inte, de kräver tillsyn och det är också en kostnad som man behöver räkna in från början, säger Mårten Västerdal.

Han jobbar som projektledare inom samhällsbyggnad på Rise och har varit redaktör för den andra utgåvan av Grönatakhandboken, som över 20 personer varit med och skrivit och som ges ut av Svensk Byggtjänst.

Kompenserar inte automatiskt bortbyggda grönytor

Boken publicerades för första gången för fyra år sedan utan förlag och har nu uppdaterats med mer information om skötsel, brand- och rotskydd, läcksökning och solceller. Den har också kompletterats med nya kapitel om fåglar och gröna tak samt dagvattenhantering.

–Intresset för gröna tak har ökat de senaste åren, delvis för att de anses kunna kompensera för bortbyggda grönytor. Vilket de till viss del kan göra men det är inte så att de automatiskt kompenserar för minskad dagvatteninfiltration eller ökar den biologiska mångfalden. En tunn sedummatta kan till exempel göra en viss nytta som föda till pollinerare men den har inte särskilt stor fördröjande effekt på vattenflöden, säger Mårten Västerdal.

Han fortsätter:

FAKTA

Substrat

Mårten Västerdal förklarar substrat som det material som en växt lever på och får näring från. När det gäller gröna tak så är det någon typ av jord, och då är substratdjupet alltså tjockleken på jordlagret.

–Förtätningsprocessen har bidragit till att dagvatten har seglat upp som en stor utmaning inom stadsutveckling där fastighetsägare till viss del kan hjälpa kommuner med hanteringen genom olika lösningar. Men ett grönt tak behöver ha specifika funktioner för att klara av högre vattenflöden, som ett tillräckligt substratdjup eller kassetter som fördröjer vattnet.

Tänk till och använd de verktyg som finns

Att kartlägga innan vilka behov taket ska uppfylla och sätta det enskilda gröna taket i en större kontext är alltså att rekommendera. Ska taket vara en del av en grön korridor, fördröja höga vattenflöden eller kanske vara en rekreationsmiljö med trädgårdskaraktär eller odlingsmöjligheter?

–Om man bygger gröna tak bara för att man måste är ju risken stor att det blir ett tak som ser billigt ut när investeringen tas men som blir dyrt i längden och som inte tillför något större värde till fastigheten, säger Mårten Västerdal.

Det är ofta många parter inblandade i processen och önskemålen behöver följa med i hela kedjan, från idé till färdigt tak.

–Det är viktigt att inte generalisa utan noga tänka efter vad man vill och använda de verktyg som finns, med allt från grönytefaktor till tekniska beskrivningar. Sedan behöver man också bevaka att varje part tänker på det gröna taket, det räcker inte att se en visionsbild från en markansvisningstävling och tro att det är så taket kommer se ut i slutändan. Det kan göra det men man måste vara med och hålla koll.

Bäst att efterlikna områdets vegetation

Mårten Västerdal nämner fastigheten Koggen i västra hamnen i Malmö som ett inspirerande exempel. Koggen ägs av fastighetsbolaget MKB och består av flera tak med olika biotoper så som örter och gräs.

–Där har man ett tak som ska efterlikna den naturliga strandängsvegetationen i området. Den typen av anpassning ger både väldigt vackra tak och gör också störst nytta ur ett ekologiskt perspektiv.

Grönatakhandboken finns att ladda ner här

CIRKULARITET