BICC: Tekniken som kan ge negativa utsläpp från byggnader

I en pågående förstudie undersöks om byggnader kan fånga in koldioxid under drift genom byggnadsintegrerad koldioxidinfångning, BICC. Tekniken innebär att koldioxid avskiljs via byggnadens tekniska system, i detta fall ventilationssystemet, där luft som passerar byggnaden – inomhus eller utomhus – används som källa. Syftet är att fånga in koldioxid och på sikt nå noll- eller minusutsläpp. Förstudien analyserar om lösningen fungerar i svenska byggnader och vilka tekniska och energimässiga förutsättningar som krävs för att den ska vara hållbar. Tidigare studier från andra länder pekar på en möjlig klimatnytta med BICC.

– Jag ser vår förstudie som en första indikation på om koldioxidinfångning är en lämplig lösning på byggnadsnivå i Sverige. Hade vi inte sett tecken på att det kan fungera hade vi inte startat förstudien, säger Andreas Fränne, projektledare för utveckling och innovation på Bengt Dahlgren.

Den svenska förstudien sker inom ramen för HSB Living Lab och genomsförs av Bengt Dahlgren tillsammans med flera aktörer, däribland Akademiska Hus och HSB. Studien syftar till att identifiera vilka byggnadstyper som är mest lämpade och vilka tekniska och energimässiga förutsättningar som krävs.

En central del i arbetet är att avgöra om tekniken är hållbar ur ett helhetsperspektiv. Själva infångningen kräver energi, både för att binda koldioxiden och för att frigöra den ur sorbenter. 

– Grunden är att titta på om det är hållbart. Det kostar energi att fånga in koldioxiden och bevara den, så frågan är om det är försvarbart ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Andreas Fränne.

Tekniska utmaningar

Förutom energifrågan finns också praktiska utmaningar. Utrymme i teknikutrymmen är ofta begränsat, vilket ställer krav på hur lösningen kan integreras.

– Det tar en del utrymme och många projekt är redan tajta i teknikutrymmen. I det här fallet tittar vi på en lösning som sitter tillsammans med ventilationsaggregatet, säger Andreas Fränne.

Den största tekniska utmaningen är dock värmebehovet.

– Processen kräver ganska hög temperatur, runt 80-90 grader, för att processen ska fungera på ett effektivt sätt. Med värmepunkteknik är det inte självklart hur man får fram den temperaturen på ett effektivt sätt, säger han.

Från minskade utsläpp till koldioxidsänka

Om tekniken visar sig fungera i svensk kontext kan den göra mer än att bara minska utsläpp från byggnader.

– Om lösningen är hållbar kan den inte bara reducera utsläpp utan även ge negativa utsläpp, säger Andreas Fränne.

När studien är klar kan nästa steg bli en pilotinstallation, förutsatt att resultaten är positiva.

– När förstudien är klar kan vi börja diskutera med fastighetsägare som kan vara intresserade. Tekniska lösningar finns redan, men det handlar om att hitta alternativ som är hållbara, minskar utsläpp och är ekonomiskt försvarbara, säger Andreas Fränne.

Målet är att slutföra förstudien under det första kvartalet 2026.