Analys: Nya strider om energikraven väntar runt hörnet

POLITIK & JURIDIK Nu är remissrunda nummer två avslutad för de ändringar i BBR som regeringen hoppas ska leda till teknikneutrala byggregler. Miljö & Utvecklings chefredaktör Ingar Lindholm kommenterar resultatet.

Analys: Nya strider om energikraven väntar runt hörnet
Foto: Stock Adobe

Boverkets byggregler, BBR, måste vara ett av de regelverk som arbetas om allra mest. I vissa lägen har flera omarbetningar pågått samtidigt, med komplicerade remissförfaranden som ställt höga krav på branschen. Ofta beror förändringarna på krav från EU.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Vissa konflikter har trots alla omarbetningar levt kvar år ut och år in. Dit hör frågan om vilken energi som ska räknas med i kalkylen över byggnadens energianvändning – köpt eller använd.

Förenklat har striden stått mellan fjärrvärme och värmepumpar, som ju hämtar en del energi direkt ur mark, luft eller vatten och därmed har vunnit på att endast köpt energi räknas med.

Nu är remissrunda nummer två avslutad för ändringar som regeringen hoppas ska leda till teknikneutrala byggregler.
SBUF, byggbranschens egen forskningsfinansiär, har låtit räkna igenom förslaget och levererat en branschgemensam analys. Den visar att förslaget innebär neutralitet mellan fjärrvärme och bergvärmepump, men bara i vissa fall. För den som tänker bygga flerbostadshus är det med det nya förslaget oftast hugget som stucket, medan skillnader kvarstår till bergvärmens fördel för till exempel skolor. På det hela taget är det ändå ett steg i rätt riktning, enligt rapportförfattarna.

Striden mellan fjärrvärme och värmepump är absolut inte ny, och samma argument har cirkulerat år ut och år in.
Som någon slags final på åratal av argumenterande var det till slut en tredje part, Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo, som fick överräcka värmebranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige till regeringen.

Frågan är då om striden om energikraven nu är avblåst. Jag gissar att svaret är ”nej”.

Dels framgår av regeringens förslag att lokal energi som solcellsel fortfarande inte ska räknas in i byggnadens energianvändning. Det är alltså möjligt att bygga ett energimässigt sämre hus och kompensera det med solceller. Solceller som ju har en betydligt kortare livslängd än byggnadens väggar och tak. Möjligheten begränsas, precis som tidigare, av krav på klimatskalets u-värde.

Dels lurar frågan om själva byggnationens klimatpåverkan i vassen. Hur ska byggtidens klimatpåverkan hanteras i regelverket? Handlar nästa decenniums stora strid om klimatpåverkan från köldmedier i värmepumpar, eller kanske isoleringens klimatpåverkan vid tillverkningen?

Och medan fokus ligger på frågan om köpt energi eller inte, växer i skymundan tappvarmvattnets andel av energianvändningen. I några av de exempelhus med låg energianvändning som SBUF beräknat är energibehovet för varmvatten större eller likvärdigt det för uppvärmning. Det tyder på att det är dags att titta närmare på varmvattenanvändningen, men också på systemen, där dåligt utförda system för varmvattencirkulation kan kosta mängder av energi.

Det enda som är säkert är att energiavsnittet i Boverkets byggregler (idag BBR27) snart kommer upp i tresiffriga beteckningar om förändringarna fortsätter i den här takten. Och att elefanten i rummet – frågan om krav på granskning och eventuella påföljder för den som inte uppfyller kraven – fortfarande är obesvarad.


Ingar Lindholm

Chefredaktör Miljö & Utveckling

Arkitektur

Energi

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Social hållbarhet