Inga produkter i varukorgen.
Eftermontering lönar sig – ny guide visar hur
Renovering Att bygga nytt är dyrt – både för ekonomin och klimatet. En ny guide visar varför det ofta lönar sig att renovera och uppgradera i stället.
Foto: Adobe stock.
Eftermontering, eller ”retrofitting”, innebär att äldre byggnader uppgraderas med ny teknik för att bli mer energieffektiva och hållbara. En ny rapport beskriver det som den mest effektiva metoden för bygg- och fastighetsbranschen att nå sina klimatmål.
Rapporten Retrofitting the Built World, framtagen av Mitsubishi Electric och nyhetstjänsten Edie, presenterar konkreta lösningar för att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnader. Den riktar sig till fastighetsägare, företag och beslutsfattare som vill minska klimatpåverkan genom uppgradering snarare än rivning och nybyggnation.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I Storbritannien, där nästan 80 procent av dagens byggnader beräknas vara i bruk även 2050, lyfter rapporten fram eftermontering som avgörande för att nå landets klimatmål. Större renoveringar kan enligt författarna minska energianvändningen med upp till 65 procent och vara en lönsam investering både ekonomiskt och miljömässigt.
Ytlig eller djup eftermontering?
Rapporten beskriver två huvudstrategier för eftermontering: ytlig och djup. Valet beror på byggnadens skick, budget och behovet av förbättringar.
En ytlig eftermontering omfattar enklare insatser som LED-belysning, optimerade termostatinställningar och rörelsesensorer för att spara energi. Fördelen är att dessa åtgärder är kostnadseffektiva, går snabbt att genomföra och påverkar verksamheten minimalt.
Ett exempel är York House i London, där gaseldade pannor och kylsystem ersattes med värmepumpar. Trots att byggnaden var i drift under hela processen minskade energianvändningen med över 400 000 kWh per år.
Djup eftermontering innebär mer omfattande ingrepp, som förbättrad isolering, installation av värmepumpar och integrering av solpaneler och batterilagring. Förutom lägre energikostnader och minskade koldioxidutsläpp kan fastighetens värde öka, samtidigt som den blir mer attraktiv för hyresgäster.
Ett lyckat exempel är Exchange Quay i Manchester, där en äldre kontorsbyggnad genomgick en omfattande uppgradering. Det gamla kylsystemet ersattes med VRF-luftkonditionering, vilket möjliggjorde samtidig uppvärmning och kylning. Åtgärden höjde byggnadens EPC-klassning från C till A.
Fakta
10 steg för en lyckad eftermontering
Förstå affärs- och hyresgästers behov – Identifiera de specifika kraven som byggnaden måste uppfylla efter en eftermontering.
Analysera energibehov och ineffektivitet – Bedöm hur energi används i byggnaden och var det finns utrymme för förbättringar.
Beräkna kostnader och potentiella besparingar – Bedöm de ekonomiska vinsterna med eftermontering och jämför med kostnaderna för att genomföra förändringarna.
Identifiera utmaningar och möjligheter – Kartlägg hinder såsom regleringar, finansiering och tekniska begränsningar samt möjliga lösningar.
Sätt upp tydliga mål och nyckelprestandaindikatorer (KPI:er) – Definiera vilka energimål och utsläppsminskningar som ska uppnås och hur de kommer att övervakas.
Välj material och förstå koldioxidpåverkan – Analysera vilken typ av material och teknik som används och dess påverkan på koldioxidutsläpp.
Bestäm den övergripande strategin – Välj mellan en grundläggande, stegvis eller djup eftermontering baserat på budget, mål och byggnadens behov.
Planera projektets tidslinje – Identifiera nyckelmoment för eftermontering, såsom semesterperioder, tomma lokaler och leasingavtalsslut, för att minimera störningar.
Spåra och mäta prestanda efter eftermontering – Implementera system för att övervaka energianvändning, koldioxidutsläpp och ekonomiska besparingar efter att projektet är genomfört.
Beakta bredare faktorer – Utvärdera hur eftermontering påverkar klimatresiliens, inomhusmiljö, hälsa och välbefinnande hos byggnadens användare.
