Ett skyfall bort från kris – Göteborg saknar beredskap

Visualiseringar visar framtidens skyfall

Som en del av kampanjen har visualiseringar satts upp på informationstavlor runt om i staden. Bilderna visar hur bland annat Linnégatan, Slakthusgatan i Gamlestaden och Wieselgrensplatsen skulle kunna se ut vid 100 mm regn under sex timmar – ett scenario där hälften av nederbörden faller på bara 30 minuter.

– Klimatförändringarna gör att den här typen av regn blir vanligare. Det vi visar på affischerna kan bli verklighet, men vi vet inte om det händer i år eller om tio år, säger Glen Nivert, strateg på Kretslopp och vattens avdelning för ledningsnät.

Staden använder sig också av en digital skyfallskarta där invånare kan se hur deras egna bostadsområden påverkas vid extrema regn. Kartan har dock sina begränsningar.

– Det finns en risk att man tolkar kartan som exakt. I verkligheten kan små förändringar – som att en granne tar bort några kantstenar – få stor effekt på hur vattnet rinner lokalt, säger Glen Nivert.

Fastighetsägare har det yttersta ansvaret

Ett centralt budskap i kampanjen är att ansvaret för att skydda en fastighet mot översvämningar inte ligger på kommunen.

– Kommunen har ansvar för att det allmänna VA-nätet hanterar normala regn. Men vid kraftiga skyfall räcker inte systemen till – då är det fastighetsägarens ansvar att förebygga skador, säger Glen Nivert.

Enligt skyfallskartan finns det områden i Göteborg som riskerar att hamna under över en meter vatten. Staden uppmanar därför boende att förebyggande flytta värdefull egendom från källare, markplan och garage. Bilägare bör ha en plan för att i tid kunna flytta sin bil från lågt liggande platser.

– Det måste ske innan det är för mycket vatten på vägen. Annars kan det vara direkt farligt, säger Cecilia Wennberg, verksamhetsområdeschef på Kretslopp och vatten.

Tekniska hinder: yta, lutning och juridik

Men det räcker inte med information. För att Göteborg ska kunna hantera framtida skyfall i stor skala krävs omfattande infrastrukturella åtgärder – och där stöter staden på flera hinder.

– Det största hindret är egentligen tillgång till yta och rådighet över mark. Tekniskt sett vet vi hur man bygger fördröjningsytor och översvämningsparker, men vi har sällan plats att göra det – särskilt inte i redan tätbebyggda områden, säger Glen Nivert.

Dessutom är underjorden i centrala Göteborg redan ”full”, enligt Kretslopp och vatten. Ledningsnät, tunnlar och annan infrastruktur gör det svårt att bygga underjordiska lösningar. Därför måste skyfallsåtgärder i huvudsak ske på ytan.

– Markens lutning är ofta fel för att leda bort vatten på ett kontrollerat sätt, och det är i princip omöjligt att ändra i efterhand. Det gör lösningarna extra svåra i befintlig bebyggelse.

En annan utmaning är att de lösningar som faktiskt är möjliga ofta måste vara multifunktionella.

– En gata måste kunna fungera som väg – men också som skyfallsled vid extrem nederbörd. En park ska samtidigt vara trivsam och fungera som översvämningsyta. Att samordna sådana krav kräver innovation och samverkan, säger han.

Åtgärder måste in tidigt i planeringen

Möjligheterna att införa skyfallshantering i ny bebyggelse är betydligt större. I dag sker det främsta arbetet med att identifiera lämpliga platser för lokala lösningar – som regnträdgårdar och öppna magasin – i dagvatten- och skyfallsutredningar kopplade till detaljplaner.

– Det är där vi har bäst möjlighet att påverka. Men i redan byggda områden är handlingsutrymmet begränsat, säger Glen Nivert.

Att bygga bort risken är dessutom en ekonomisk fråga.

– I teorin skulle det krävas fördröjningsvolym motsvarande 15 Karlatorn för att skydda Göteborg från skyfall. Det är inte realistiskt att bygga under mark. Ska vi lyckas krävs det att vi visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att förebygga skador i tid.