Göteborg: Vi vill helst slippa panikåtgärder

Göteborg är en av de svenska städer som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Staden som har ett lågt liggande centrum hotas av översvämningar från tre olika håll, från kraftiga skyfall, höga vattenflöden i Göta älv och kraftiga västvindar som pressar upp havsvattennivån.

Det strategiska arbetet och förberedelserna för översvämningsskydd har dock pågått länge. Ulf Moback, landskapsarkitekt och klimatstrateg på stadsbyggnadskontoret i Göteborg var med och startade upp det redan 1999.

– Vi jobbade med de nationella miljökvalitetsmålen och skulle titta på hur vi kunde minska utsläppen av växthusgaserna. När vi började läsa FN:s klimatpanelsrapporter insåg vi ganska snart att havet troligtvis kommer att stiga med en meter, så vi behövde höja vår säkerhetsmarginal, säger han.

Viktigt att göra åtgärder mot flera händelser

2003 var Göteborg den första kommunen i landet som fick ett tematiskt tillägg i översiktsplanen om översvämningsrisk antaget av kommunfullmäktige. Och sedan dess har det enligt Ulf Moback rullat på, kommunen jobbar systematiskt med att bygga skydd mot vattnet.

När nya stadsdelar utvecklas längs Göta älv höjs strandkanten vilket inte är ett helt okomplicerat arbete. Man måste även ta hänsyn till att regnvatten ska kunna ledas bort och delar av Göteborg befinner sig redan på eller under havets och älvens vattennivåer.

– Det är viktigt att man ser det i system och inte bara gör åtgärder mot en händelse. Bygger vi högre kanter måste vi också kunna få ut skyfallsvattnet i konstruktionen så det inte blir ett handfat av det, säger Ulf Moback.

Han påpekar också vikten av att skyddsåtgärder blir multifunktionella, eftersom de i normalfallet inte kommer att användas utan då bör kunna fungera som något annat.
– Jag har sett massa olika varianter ute i världen med portar och murar som mest påminner om katastrofer vilket inte är så kul. Påldäcket till spårvagnen vid Skeppsbron har höjts, som ett högvattenskydd mot havet, det är inte så många som åker där som också tänker på att det är ett skydd, säger han.

Tungjobbat att jobba proaktivt

Enligt planerna så behöver staden ha höjt de centrala delarna av älvkanten en del till år 2040. Och till år 2070 behövs det tre stycken stora porter mot havet. En utanför Älvsborgsbron, en i Nordre älv och en i Välenviken.

Portarna kostar ungefär 5 miljarder styck och finansieringen är oklar. Göta älv får statligt bidrag för klimatanpassning vad gäller geotekniska åtgärder, men det största ekonomiska ansvaret för arbetet ligger på kommunerna själva.

– Det kan vara ganska tungjobbat att jobba proaktivt och jag har gnällt en del på staten om dess bristande organisation, lagstiftning och finansieringsmodeller här, säger Ulf Moback.

Han saknar en finansieringsmodell som gör att man kan få in intäkter för klimatanpassningsåtgärder, som de har i Nederländerna. Där ansvarar nationen genom ”riksvattenstaten” för bland annat sjöfarten på kanalerna, större broar och skydd mot havet. Medan regionerna ansvarar för vatten och avlopp på regional nivå och kan ta ut en taxa för översvämningssäkring.

– Regeringen gjorde en klimatanpassningsutredning men den gick i stort sett bara igenom befintlig lagstiftning. Nu är det sagt att det ska bli en nationell klimatanpassningsplan men den har vi inte sett så mycket av, säger Ulf Moback.

Kunna jobba systematisk med frågorna

Trots stora osäkerheter kring finansieringen är han övertygad om att det kommer lösa sig.
– Det kommer vara svettigt och kosta mycket pengar. Men eftersom det är de välsituerade områdena som drabbas hårdast kommer man inte acceptera att dessa platser blir översvämmade för ofta, så det kommer bli av. Förhoppningsvis innan något allvarligt har hänt.
– Än så länge har vi inte behövt ta till några panikåtgärder utan kunnat jobba systematiskt med frågorna, det vill vi helst fortsätta att göra, säger han.