Inga produkter i varukorgen.
Forskning: Grönska kan ge minusutsläpp i städer
STADSPLANERING Ett dussintal europeiska städer kan nå netto noll koldioxidutsläpp under de kommande 10 åren genom att införliva naturen i sin infrastruktur. Det visar en ny studie som också pekar ut de mest effektiva åtgärderna.
Studien ger rekommendationer för de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning.
Städers användning av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar har inte bara förmågan att fånga in koldioxidutsläpp, utan de minskar dem också aktivt. Detta påvisas i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien, som genomfördes av forskare från Sverige, USA och Kina, ger rekommendationer för de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 EU-städer. Den visar hur en kombination av dessa åtgärder, tillsammans med andra klimatåtgärder, kan göra det möjligt för städer att uppnå netto noll koldioxidutsläpp och faktiskt minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Minska utsläppen
Zahra Kalantari, docent i vatten- och miljöteknik vid KTH, säger att forskarna fokuserade på de indirekta sätten där så kallade naturbaserade lösningar kan bidra till att uppnå koldioxidneutralitet.
– Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen, säger Zahra Kalantari, i en kommentar.
Resultaten baseras på integrering av data från tidigare studier om effekterna av naturbaserade lösningar. Dessa lösningar inkluderar stadsodling, permeabla trottoarer som möjliggör absorption av regnvatten i marken, smalare vägar med ökad vegetation och fler träd, bevarande av naturliga livsmiljöer samt skapandet av mer attraktiva miljöer för promenader och cykling.
Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd ökade promenader, cykling och andra miljövänliga beteenden som ersätter bilkörning. Tillsammans med andra lösningar inom grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra de urbana mikroklimatförhållandena genom att absorbera värme och kyla. Detta kan i sin tur minska energiförbrukningen i byggnader.
Åtgärder som bör prioriteras
– Forskningsarbetet ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, säger Zahra Kalantari.
Studien, som heter ”Contribution of prioritized urban nature-based solutions allocation to carbon neutrality” är ett samarbete mellan forskare från KTH, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.
