Här jobbas det för mer cirkulär renovering

CIRKULARITET Hur funkar det att ställa cirkulära krav i upphandlingar? Hållbart samhällsbyggande har ställt frågan till Familjebostäder i Göteborg som har börjat testa sig fram för att kunna minimera avfallet och öka återvinningen i sina renoveringsprojekt.

Här jobbas det för mer cirkulär renovering
Panncentralen i Högsbo Foto: Familjebostäder

Det kommunala fastighetsbolaget Familjebostäder i Göteborg var en av de första i Sverige med att ställa klimatkrav i upphandlingar. I slutet av förra året fick de pris av Sveriges Allmännytta för sitt arbete, där deras arbete med att ställa krav på återbruk vid renoveringar lyftes fram.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Vid en rivning av en panncentral i Högsbo i Göteborg lyckades bolaget återvinna material som bland annat plåtfasad, spiraltrappor och fönster. På det sättet minskades avfallet och möjligheterna att spara 15 ton koldioxid ökade. Hade rivningen skett på ett traditionellt sätt hade i stort sett inget material sparats enligt Familjebostäder.

Det cirkulära arbetet är dock inte i mål förrän det återbrukade materialet används på en ny plats. Därför arbetar Familjebostäder för att det ska användas vid en ombyggnation av ett hus på Kustgatan i Göteborg. För att göra det kräver de en plan från entreprenörerna vid upphandlingen för hur återbruket ska ske samt vilken erfarenhet de har av den sortens arbete. Modellen som är ett sätt att säkerställa att entreprenören har rätt kunskap kallas selektivt förfarande.

Josephina Wilson
Foto: Familjebostäder

– På Kustgatan har vi precis tilldelat entreprenör och påbörjat arbetet med detaljprojektering. Vi har även haft vår första återbruksworkshop med entreprenören för att förtydliga målsättningarna i projektet, så vi alla är på samma spår, säger Josephina Wilson, projektutvecklare på Familjebostäder i Göteborg.

Positiva reaktioner från entreprenörer

Hon berättar att fastighetsbolaget till en början var lite oroliga för att ställa för höga krav på återbruk, och skrämma bort entreprenörerna. Samtidigt var det dags att någon började ställa dessa krav.

–Reaktionerna från entreprenörsidan har varit mycket positiva. Det ligger i tiden att återbruka och de kommer med flera egna initiativ och vissa har kommit längre än oss och har med sig bra praktiska erfarenheter, säger hon.

Parallellt med det nya sättet att ställa krav och upphandla gör Familjebostäder i Göteborg även ett utvärderingsarbete för att förbättra olika delar. De planerar att testa arbetssättet inom minst två projekt till under 2021.

På frågan om hon tror att modellen även skulle kunna användas för nybyggnation svarar Josephina Wilson ja.

–Modellen skulle absolut kunna användas vid nybyggnation även om vi anpassat vår modell just för ombyggnation. Man kan till exempel ställa krav på projektörerna och få in återbruk så tidigt som möjligt. Nyckeln är att ha igång flera projekt samtidigt, då störst vinst görs om man kan återbruka det inom eget bestånd och ytterligare en viktig aspekt är att komma in så tidigt som möjligt med återbruk i projektet bland annat genom att göra en materialinventering för att sätta mål för återbruk.

Utmaning att hitta mellanlagring

Även Familjebostäder i Stockholm tittar närmare på hur de kan få in mer återbruk i sina upphandlingar framöver.
– Återbruk ligger i framtiden. Hur mycket material kan återanvändas, i projektet eller på plats? Funkar det främst vid ombyggnation eller kan det även vara vid nybyggnation? För att kunna börja ställa krav på återanvända produkter behöver vi titta på dessa frågor.

Det säger Helena Ulfsparre, miljöchef på Familjebostäder i Stockholm. De undersöker just nu hur de ska kunna cirkulera produkter som exempelvis vitvaror som ska bytas ut vid en renovering i Tensta inom företaget. Den största utmaningen, förutom att hitta en lämplig mottagare för återbruket, är att hitta en mellanlagringsplats.

Helena Ulfsparre
Foto: Familjebostäder

–Vi har ju möjlighet att mellanlagra i något av våra garage men det är ingen lösning över tid. Vi har lyft problemet till Stockholm stad, säger Helena Ulfsparre.

För några veckor sedan var hon med vid en renoveringsinventering för husen i Tensta i Stockholm. En lärdom därifrån är att miljonprogramshusen har oförtjänt dåligt rykte enligt henne.
– Där finns bra skåp och garderober, dörrkarmar som är bra gjorda, rejäla produkter som kan behållas och själva stommen är det inget fel på, säger hon.

Avfallsminimering också viktigt

Hon påpekar även att ett sätt att arbeta för att få in mer cirkulärt tänk vid nybyggnation är också att ställa krav på avfallsminimering vid upphandlingar. Familjebostäder i Stockholm tillämpar de krav som finns hos Upphandlingsmyndigheten för detta.

Det innebär att max 20 kg/m² (bruttoarea) avfall får uppkomma i nyproduktion. Minst 70 procent av avfallet ska gå till återvinning (dvs ej energiutvinning eller deponi) samt max 5 procent av byggavfallet ska skickas till deponi.

– För en lägenhet på 70 kvadratmeter genereras 2,5 ton byggavfall när vi bygger nytt. Dessa siffror betyder inte att vi är sämre än någon annan, marknaden överlag är dålig på det här, säger Helena Ulfsparre.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser