Här öppnas dörren för vätgaslagring av solenergi

SOLENERGI Vårgårda Bostäders uppmärksammade energilösning med solpaneler, vätgas och batterier ska göra sex stycken hyreshus självförsörjande på el och värme. Jan Thorsson berättar för Hållbart Samhällsbyggande hur de fått ekonomi i projektet.

Här öppnas dörren för vätgaslagring av solenergi
Jan Thorsson Foto: Jennie Krook

Hos det kommunala bostadsbolaget i Vårgårda pågår just nu en omfattande renovering och uppgradering av ett miljonprogramsområde från sjuttiotalet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

De slitna hyreshusen får nytt klimatskal, en extra våning och solpaneler på taken. Samt en ny teknisk lösning med vätgaslagring för att de ska kunna bli självförsörjande på el och värme.

I varje hus installeras bränsleceller och batterilager. Vätgasen som genereras kommer att lagras i en separat byggnad en bit bort från bostadshusen.

Hyresgästerna kommer att behålla sina befintliga elabonnemang men den nya energilösningen, där elen lagras under sommarmånaderna, beräknas kunna täcka värme, varmvatten och fastighetsel för husen under resten av året.

Överraskad av all uppståndelse

Projektet har fått enormt mycket uppmärksamhet och Vårgårda Bostäder blev precis utsedd till en av årets finalister till Naturvårdsverkets Miljömålspris 2020.

– Jag är lite överraskad av all uppståndelse. Förutom svenska kommuner och fastighetsbolag har vi även haft besök från Indien, Portugal, Australien, Danmark och Åland, berättar Jan Thorsson, vd på Vårgårda Bostäder.

I varje hus installeras bränsleceller och batterilager.
Foto: Jennie Krook

Han fortsätter:
– Tekniken är inte ny, så frågan är varför ingen har gjort det här innan? Svaret är delvis att det ligger helt rätt i tiden nu, energin blir dyrare, räntorna är låga och det är stort fokus på klimatet överallt. Sen finns ett stort intresse för resilienta och robusta lösningar, menar han.

Han påpekar att vätgas funnits i hundra år men eftersom det är första gången tekniken prövas i ett bostadsområde uppstår många nya frågor.

– Den vanligaste frågan från andra fastighetsägare brukar vara hur man får ihop och hittar ekonomi i detta, säger Jan Thorsson.

Han har flera förklaringar på hur just Vårgårda Bostäder fått ihop lösningen.

– En av dem är att man måste våga vara entreprenör och utvidga affärsidén, säger han.

118 lägenheter blir till 172 när hyreshusen får ett nytt tredje våningsplan.
Foto: Jennie Krook

Han beskriver hur de innan renoveringen påbörjades hade hyreshus med låga hyror och hög driftskostnad. Och att det ofta kan vara svårt att räkna hem den här sortens investeringar på mindre orter där byggkostnaden ofta blir högre än husens marknadsvärde. När byggnaderna kostar mer än de är värda skrivs ofta värdet ner.

– Det löste vi genom att investera ännu mer och då i teknik för energilagring. Vi slapp nedskrivningen och tjänar nu mer på husen. Tack vare stöd kommer hyrorna inte att bli högre, det är viktigt på en liten ort att vi har hyror som folk har råd med, säger Jan Thorsson.

Fanns inga allmänna råd för vätgas i bostadsområden

De slitna tvåvåningshusen från sjuttiotalet med hög driftskostnad får nytt klimatskal, en extra våning och solpaneler på taken.
Foto: Jennie Krook

Vårgårda Bostäder har byggt husens nya och tredje våningsplan med hjälp av investeringsstödet. De har även fått solcellsstöd från Länsstyrelsen, fondpengar från Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och gröna lån från Kommuninvest.

Jan Thorsson lyfter även modiga politiker i Vårgårda kommun som en del av lösningen och berättar att de entreprenörer och myndigheter som varit involverade i projektet har varit väldigt engagerade och hjälpsamma.

–  Säkerhetsfrågan är prioriterad och där har vi haft mycket hjälp av Räddningstjänsten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen. Eftersom det är en ny lösning fanns inga allmänna råd för vätgas i bostadsområden, säger han.

Vätgastankarna som ännu inte är på plats kommer att stå i en före detta panncentral utan tak, på så sätt hamnar gasen i luften om det skulle bli ett läckage.

Lösningen, som har godkänts av Räddningstjänsten blir den första i Sverige, men kanske inte den sista, om man ser till det stora intresset från omgivningen.

Jan Thorsson berättar att det börjar bli svårt att hinna med alla besök och intervjuer. Men att det stora intresset också hjälpt Vårgårda Bostäder att fortsätta framåt för att få till lösningen som så många är nyfikna på.

–  All uppståndelsen har gett oss en trygghet i att vi är på rätt väg, säger han.

Fotnot: Efter artikelns färdigställande har Jan Thorsson slutat som vd för Vårgårda Bostäder. 

Arkitektur

Energi

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Social hållbarhet