Inga produkter i varukorgen.
Här testas fasadpaneler av papper i svenskt klimat
Material Kan fasadpaneler av papper klara det svenska klimatet? På HSB Living Lab i Göteborg har ett material av pressat papper testats som kan ge betydligt lägre klimatpåverkan än flera konventionella fasadmaterial.
HSB Living Lab i Göteborg testade under 2025 fasadpaneler tillverkade av 100 procent papper för att se om materialet fungerar på byggnader i svenskt klimat. Materialet, som har utvecklats av svenska Papershell, består av kraft- eller returpapper som pressats till hårda komponenter och impregnerats med ett naturligt bindemedel.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Under ett års tid har panelerna utsatts för regn, sol, vind och skiftande temperaturer.
– Under teståret ville vi se hur fasadmaterialet håller för alla olika typer av väder som vi har i Sverige, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
Panelerna monterades på fasaden på HSB Living Lab i tre olika väderstreck, vilket gett information om hur riktning och exponering påverkar nedbrytning. Fasadplattorna dokumenterades visuellt månadsvis och sensoriska data samlades in kontinuerligt för att öka förståelsen för hur fasadmaterialet påverkas av yttre faktorer.
Vilka egenskaper är det som avgör om materialet fungerar som fasad?
– Materialet behöver stå emot väder och vind, både vad gäller exempelvis väta och mögel men även tålighet mot andra yttre faktorer. Samt att man ville se hur det åldras över tid, säger Madelaine Doufrix.
Olika varianter av panelerna jämfördes. En var obehandlad och fick åldras och gråna naturligt, medan andra behandlades med bland annat biokol och grafen för att bromsa åldrandet.
Parallellt genomför Rise accelererade åldringstester där materialet utsätts för bland annat starkt UV-ljus och vatten.
Uppges kunna minska klimatavtrycket kraftigt
Papershell används redan i bland annat möbler, elektronik och fordonsindustrin.
Materialet som tagits fram är helt biobaserat och kan fungera som en kolsänka, antingen genom återvinning eller genom att det vid livscykelns slut omvandlas till biokol. Projektets livscykelanalyser visar att klimatpåverkan kan minska med upp till 98 procent jämfört med konventionella fasadmaterial.
Testningen på HSB Living Lab ingick i det Vinnovafinansierade projektet Bioface, där projektet har samlat aktörer från hela värdekedjan för att ta fram lösningar som förenar teknisk funktion, estetik och hållbarhet. Där ingår bland andra Papershell, Chalmers Industriteknik, Nouryon, Brixly och Stena Recycling. Även panelernas utseende undersöks tillsammans med Olsson Lyckefors Arkitektur.
För HSB Living Lab handlade testet i första hand om att få svar på om ett cellulosabaserat material kan klara de krav som ställs på en fasad under verkliga förhållanden. Madelaine Doufrix berättar att projektet visar att biobaserade fasader kan bli ett realistiskt och konkurrenskraftigt alternativ som bidrar till ett mer resurseffektivt och klimatsmart byggande. Hon säger även att resultatet ger viktig kunskap om materialets livslängd och hur framtidens hållbara byggmaterial kan utformas.
– Visionen för allting som vi testar i HSB Living Lab är att vi ska hitta hållbara lösningar till mindre hållbara alternativ. Fasadmaterial som kan göras av cellulosa i det här fallet är mer hållbart att producera än mycket annat som vi använder, säger Madelaine Doufrix.
