Inga produkter i varukorgen.
Här visas trädens nytta
Träd Genom att märka upp träd med så kallade tree-tags, vill bostadsbolaget i Göteborg sprida kunskap och höja medvetenheten om trädens fördelar.
En 20 meter hög skogsalm som den på bilden har en bladyta på 863 kvadratmeter vilket motsvarar 206 pingisbord.
Inför sommaren har det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg valt att märka upp ett antal träd i sina bostadsområden. Genom att läsa informationen på träden kan hyresgästerna ta del av vilken specifik nytta varje träd bidrar med – både för dem själva och staden i stort.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En 20 meter hög skogsalm – som är ett av de märkta träden – har en bladyta på 863 kvadratmeter vilket motsvarar 206 pingisbord. Almen kan under ett år ge 579 dagars syre för en person, hantera 3 500 liter regnvatten vilket motsvarar 23 badkar, binda 463 gram luftföroreningar vilket motsvarar 701 kilometers körning med en dieselbil och lagra 492 kilo koldioxid.
Ivana Trogrlic, utemiljöcontroller på Poseidon, säger att de genom initiativet vill sprida kunskap om och få fler hyresgäster att bli medvetna om trädens nytta.
– Träden ger oss syre och förbättrar luftkvalitén genom att binda koldioxid och fånga upp skadliga partiklar. De minskar också risken för översvämningar och hjälper till att hålla husen svala på sommaren, säger hon i en kommentar.
Genom att jämföra tree-tags av ett stort, äldre träd och ett mindre, yngre träd blir det också tydligt hur värdefulla våra träd är.
– En äldre skogsalm med en bladyta på 863 kvadratmeter bidrar betydligt mer till att fånga upp vatten och förebygga översvämningar än en ung lind med en bladyta på 3,6 kvadratmeter. Det tar tid och pengar i form av utebliven nytta att ersätta äldre träd, så vi måste vara rädda om de träd vi har, avslutar Ivana Trogrlic.
