Nytt boendekoncept både väcker och kräver nyfikenhet

SOCIAL HÅLLBARHET För tre månader sedan öppnade Helsingborgshem upp dörrarna till sitt nya boendekoncept SällBo. I en intervju berättar Dragana Curovic om erfarenheterna av projektet som ska öka integrationen och minska ofrivillig ensamhet.

Nytt boendekoncept både väcker och kräver nyfikenhet
Foto: Helsingborgshem

SällBo består av 51 lägenheter som hyrs ut till personer i Helsingborg som är 70+ eller mellan 18-25 år, däribland unga vuxna som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

FAKTA

SällBo

Helsingborgshem byggde under 2019 om det före detta Fredriksdalshemmet från vårdboende till sällskapsboende.

Förutom den egna lägenheten har hyresgästerna tillgång till drygt 500 kvadratmeter gemensamma ytor som exempelvis kök, vardagsrum, träningsrum, spelrum och bibliotek.

De gemensamma rummen är konceptinredda och ska ge hyresgästerna förutsättningar för aktiviteter och social samvaro över generationsgränserna.

– Genom att bo tillsammans och ha möjligheter att umgås genom sociala aktiviteter hoppas vi kunna öka integrationen mellan de här grupperna som ofta saknar naturliga tillfällen att mötas, säger Dragana Curovic.

Hon arbetar som bosocial utvecklare på Helsingborgshem och har varit med och tagit fram konceptet.

Minska ofrivillig ensamhet

Byggnaden där SällBo nu ligger har innan använts både som vårdboende för äldre och hvb-hem för ensamkommande ungdomar.

– Det är två målgrupper som är ganska långt ifrån varandra och det finns ibland en rädsla hos äldre för killar med annan bakgrund, på grund av den omfattande medierapporteringen kring negativa händelser kopplade till denna målgrupp, säger Dragana Curovic.

Hon fortsätter:

– Men bägge grupperna behöver bostäder, och har uttryckt en stark känsla av ofrivillig ensamhet.

Dragana Curovic
Foto: Helsingborgshem

Hon berättar att i de intervjuer som Helsingborgshem gjorde inför projektet framkom det att många ensamkommande ungdomar inte har så många vuxna i sitt liv, deras enda kontakt med vuxenvärlden  är oftast myndighetspersoner eller boendepersonal. Samtidigt känner många äldre sig ensamma och exkluderade i samhället.

För att öka chanserna till att SällBos hyresgäster skulle hitta fram till varandra bestämdes även att gruppen unga vuxna inte enbart skulle innefatta ensamkommande ungdomar, utan alla unga vuxna mellan 18-25 år. Det som förvånade Dragana Curovic var hur många som även inom denna grupp kände sig ensamma.

–  Många som studerar bor långt bort från sin familj och tyckte att kontakten i deras övriga sociala nätverk kändes ytlig. De saknade personer i sin närhet som bekräftade dem i deras vardag, säger hon.

Klausul i kontraktet på att vara social

Förutom egna lägenheter har hyresgästerna tillgång till gemensamma ytor som exempelvis kök, vardagsrum, träningsrum, spelrum och bibliotek.

På frågan om vad de unga hade behov av att göra i sina egna lägenheter svarade de flesta “slappa, sova och surfa”. Vilket gjorde att Helsingborgshem valde att enbart erbjuda gratis Wifi i de gemensamma utrymmena på SällBo.

–  Nu sitter de i de gemensamma utrymmena även när de surfar.  När man gör det som man skulle ha gjort själv, i närheten av andra människor känner man sig oftast mindre ensam, säger Dragana Curovic.

Det finns även en klausul i kontraktet, att de boende ska delta i månadsmöten och sociala aktiviteter med sina grannar två timmar i veckan, på det sätt som de själva önskar.

Vad har ni fått för feedback från de boende?

– Folk är euforiska just nu, de har bott här i tre månader och just nu befinner vi oss i förälskelsefasen. Det kommer såklart komma konflikter men det enda som vi märkt hittills är den gamla vanliga tvättstugediskussionen. Men den hanterades faktiskt genom att de boende gick och pratade med varandra, inte genom arga lappar, berättar Dragana Curovic.

Hur ser kostnaden ut för projektet?

–  Byggnadsmässigt kostar det inte mer än ett trygghetsboende. Vi har behållit det som var bra, reparerat det som kunde repareras och bytt ut endast det nödvändiga, vilket har accepterats av hyresgästerna. Så de stora kostnaderna har uteblivit vilket gjort att vi kunnat fixa till de gemensamma ytorna istället. Hyrorna ligger på 4620-5410 kr i månaden.

Har ni fått några reaktioner på att ni väljer ut boende genom intervjuer? 

–  Vi var väl förberedda på reaktioner eftersom vi frångick kösystemet men det var ytterst få som frågade. De som gjorde det fick veta att vi var tvungna att frångå kösystemet för att kunna tillgodose den stora variationen bland de boende som krävs för att uppnå integrationseffekten. Nyfikenheten var ett måste som egenskap, allt annat försökte vi variera, säger Dragana Curovic.

Kan ni tänka er att skala upp projektet och bygga fler sådana här bostäder?

Hyresgästerna Anki, Nooroz, och Abbas. Foto: Helsingborgshem

–  Det här projektet har en testperiod på två år så vi börjar med detta. Men vi har redan folk som skriver till oss och vill ställa sig i kö, vi har förfrågningar från politiskt håll och äldre människor som vill starta egna sådana här initiativ och många privatpersoner, organisationer och bostadsbolag som hör av sig.

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet