Översvämningar, skred, ras och erosion – klimatrelaterade risker som i takt med klimatförändringarna blir alltmer närvarande även i svenska storstadsregioner. Under våren 2024 har Länsstyrelsen i Stockholm, i samarbete med Structor Vatten & Miljö Uppsala, färdigställt en ny regional kartläggning av särskilt utsatta områden i länet.
Nytt verktyg kartlägger klimatrisker: ”Vill inspirera andra”
VERKTYG För första gången har klimatrisker kartlagts på regional nivå i Stockholms län. Verktyget ska stötta kommuner i planering och beredskap – och metoden kan nu spridas till hela landet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
”Vi hoppas att identifiering av riskområden inom Stockholms län kan bidra i kommunernas fortsatta arbete med klimatanpassning, samt inspirera andra län att genomföra liknande analyser”, säger Kerstin Grönman, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Stockholm, i en kommentar.
Kartläggningen bygger vidare på tidigare metoder från SGI och MSB, men har anpassats för regional nivå och inkluderar översvämningar till följd av skyfall – en klimatfara som tidigare ofta saknats i liknande analyser.
– Det som skiljer denna metod är framför allt skalan. Genomförandet har bidragit till att utveckla en generell metod för regionala klimatriskanalyser, säger Josef Nordlund på Structor Vatten & Miljö Uppsala.
En viktig del av arbetet är att främja samverkan över kommungränser. Resultatet pekar ut de områden där klimatrelaterade risker får mest ogynnsamma konsekvenser i jämförelse med andra delar av länet.
– Det är särskilt intressant att resultaten erbjuder en helhetsbild där samma analys använts för hela länet, säger kollegan Yasmine Arriaga.
Konkret stöd för översiktsplaner och beredskap
Förutom själva riskzonerna omfattar analysen även samhällsviktiga verksamheter som är exponerade i dessa områden. Underlaget kan användas i översiktsplanering, kommunala konsekvensanalyser och beredskapsarbete.
– Resultatet kommer ligga till grund för att stärka mellankommunal samverkan och kan användas som stöd inom beredskapsplanering och fysisk planering, säger Josef Nordlund.
Kan spridas till andra län
Att samla in och hantera den stora mängden data har varit en utmaning, särskilt kring vilka verksamheter som ska ingå och hur de ska viktas i analysen.
– Det man behöver tänka på är att samverka med flera aktörer för att få in så bra och relevant underlag som möjligt. Vi ser mycket goda möjligheter att använda samma metod i andra län, avslutar Josef Nordlund.