Rekordstora järnvägsinvesteringar på gång

TRANSPORTER Enligt regeringen ska de omdebatterade höghastighetstågen bli av, utan att det sker på bekostnad av andra viktiga satsningar i järnvägsnätet. I en proposition föreslås nu satsningar på 437 miljarder i nyinvesteringar i infrastruktur.

Rekordstora järnvägsinvesteringar på gång

Under en presskonferens på fredagen presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth och miljö- och klimatminister Per Bolund en infrastrukturproposition.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Den ska sätta ramen för den nationella infrastrukturplanen och beskrivs av Per Bolund som den största ekonomiska ramen som någonsin satts i Sverige för att bygga vägar och järnvägar.

– Graden av elektrifiering, energieffektivisering, andelen hållbara och förnybara drivmedel och hur vi transporterar oss själva och gods framöver är de faktorer som har allra störst betydelse för om vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn till 2030 och till 2045, säger han.

Ramen ligger på 799 miljarder kronor för perioden 2022-2033. Det är en ökning på 176 miljarder kronor från tidigare plan för perioden 2018-2029. Tillsammans med banavgifter och trängselavgifter landar den totala siffran för infrastrukturinvesteringar på 876 miljarder kronor.

Ja till höghastighetståg

Den största delen, cirka 437 miljarder kronor, kommer enligt ministrarna att satsas på nyinvesteringar. Utbyggnaden av stambanor för höghastighetståg samt Norrbottniabanan mellan Luleå och Umeå är prioriterade.

När de får frågan från Sveriges Radio om detta innebär att de omdebatterade höghastighetstågen nu blir av svarar de samstämmigt “Ja”.

Enligt Per Bolund behövs höghastighetstågen för att garantera ett hållbart resande långt in i framtiden. Och för att knyta ihop de tre storstadsregionerna och bidra till stadsutveckling, bostadsbyggande och större arbetsmarknadsregioner.

Tomas Eneroth påpekar att de nu tar så pass mycket ekonomisk höjd att satsningarna på höghastighetstågen inte ska tränga ut andra investeringar, något som ofta lyfts i kritiken mot dem.

– Ramen är så pass stor att det här kan ske utan att det inkräktar på förutsättningarna för att bygga Norrbotniabanan, vägar i Västerbottens landsbygd eller Sydostlänken hemma hos mig nere i Småland, säger han.

Vill få mer underhåll för pengarna

Underhållet av befintlig infrastruktur får 165 miljarder kronor i propositionen, och medel till vägar 197 miljarder kronor. Samtidigt vill regeringen öka kostnadskontrollen för vägunderhållet, då de sett en stor ökning av sådana kostnader de senaste åren, vilket även påtalats av Riksrevisionen.

– Jag är smålänning, jag är väldigt angelägen om att vi ska hushålla med pengarna på allra bästa sätt. Därför vill vi öka kontrollen för de kostnader vi har både för vägunderhåll men naturligtvis också järnvägsunderhåll. Så att vi får mer underhåll för pengarna, säger Tomas Eneroth.

Nu lämnas propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna över till riksdagen. Den nya nationella planen planeras till 2022.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser