Så arbetar svenska myndigheter med klimatanpassning
KLIMATANPASSNING För första gången redovisar nu SMHI, på uppdrag av regeringen, hur långt myndigheter har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.
Enligt en regeringsförordning ska drygt 30 utvalda myndigheter samt länsstyrelserna arbeta med att rusta för klimatförändringarna. Myndigheterna rapporterar sitt arbete till SMHI, som sammanfattar hur myndigheterna utfört sina uppdrag.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
En ny rapport från SMHI visar deras att myndigheterna i stor utsträckning arbetar med klimatanpassning enligt förordningen. De flesta myndigheter har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av sina verksamheter, och det finns oftast handlingsplaner för arbetet.
– En del myndigheter har arbetat med klimatanpassning under en lång tid, medan många just har startat. Men vår sammanställning visar att alla är igång och det pågår en mängd aktiviteter. Det skriver Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI i en kommentar. Hon fortsätter:
– Vi kan se att myndigheterna gemensamt kan börja erbjuda ett brett stöd till samhället, exempelvis i form av kunskapsunderlag och tydligare vägledningar.
Enligt SMHI arbetar myndigheterna med flera olika klimatrisker som exempelvis översvämningar, ras, skred, erosion, höga temperaturer, biologiska och ekologiska effekter och brist i vattenförsörjningen. Men även om arbetet pågår finns det mycket kvar att göra. De största hindren som myndigheterna anger är bristande resurser och kunskapsunderlag, otydlig lagstiftning och ansvarsfördelning.
Sammanställningen av myndigheternas klimatanpassning är den första i ordningen och kommer hädanefter att göras varje år.
Läs rapporten här
