Robusta beslut ska rädda liv när havet stiger
KLIMATANPASSNING Att fortsätta bygga kustnära utan hänsyn till att haven stiger kan kosta både liv och pengar. På KTH har man undersökt en metod som kan hjälpa kommuner att undvika de mest förödande konsekvenserna av havsnivåhöjningar.
Att havet stiger är ett faktum, men prognoserna för hur snabbt och mycket är desto osäkrare. Något som komplicerar planeringen av bebyggelse och infrastruktur nära kusten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– FN:s klimatpanel IPCC släppte i höstas en rapport där ett högsta scenario är en global medelhavsnivåhöjning på cirka en meter fram till år 2100, men det kan bli både mer och mindre. Att beräkna havsnivåhöjningen är mycket mer komplext än att beräkna temperaturhöjningen – det handlar bland annat om hur vissa glaciärer på Grönland och Antarktis kommer att påverkas av klimatförändringarna. Hittills har förändringarna vid polerna gått snabbare än man trott, säger Per Wikman-Svahn, som forskar om riskhantering och klimatanpassning på KTH.
Enligt honom har många samhällsaktörer, trots den stora osäkerheten, uppfattat den här metern som den nivå man ska planera för, och han ser en fara i att beslutsfattare inte beaktar vad som händer om havet stiger mer än så. Att på det sättet låta planeringen baseras på en enda siffra är i detta fall ett högt spel med såväl pengar som människoliv, och Per Wikman-Svahn menar att man måste acceptera att vetenskapen denna gång inte har något säkert svar att ge.
– Det skulle få väldigt svåra konsekvenser om man tagit höjd för till exempel en meter när man bygger och det sedan blir mer, säger han och påpekar att bara en liten höjning ger översvämningar och stora samhällsstörningar.
Säkra beslut vid osäker framtid
Foto: KTH
Ett säkrare sätt att planera kustnära bebyggelse är att istället omfamna osäkerheterna, menar Per Wikman-Svahn. Något som kan göras med så kallade robusta beslutsstödsmetoder, vilka han nu testat tillsammans med kommuner och myndigheter i ett forskningsprojekt på KTH.
– Robusta beslutsstödsmetoder har utvecklats just för att hantera den här typen av osäkerhet. De går ut på att fatta beslut som fungerar för många olika utfall, istället för beslut som bara blir bra vid ett visst scenario.
Innan projektet på KTH var metoden så gott som obeprövad i Sverige, men i flera andra länder har den tillämpats i sammanhang där klimatförändringarna gör det svårt att förutspå framtiden.
FAKTA
Principer för robust beslutsfattande
- Omfamna osäkerheter. Utgå från osäkerheterna och anpassa beslutsprocesserna efter dem. Ta hänsyn till riskerna för extrema utfall.
- Börja med beslutssituationen. Undersök konsekvenserna av olika alternativ. Samla därefter in ytterligare information om de osäkra faktorer som är extra relevanta för beslutet.
- Leta robusta lösningar. Försök hitta lösningar som fungerar bra vid en stor mängd osäkra utfall. Går det till exempel att bygga bort sårbarheten för osäkerheterna på ett enkelt sätt, och att hitta lösningar som kan anpassas över tid? Var öppen för nya typer av lösningar. Källa: KTH
– Framför allt har den använts vid byggen av stora infrastrukturprojekt. Bland annat vid planeringen av Themsenbarriären, som är flexibelt konstruerad för att kunna anpassas om havsnivån stiger långt mer än en meter. Man har också jobbat mycket med robusta beslut i Nederländerna, liksom i USA vid vattenresurshantering. Även Världsbanken använder sig av liknande metoder, berättar Per Wikman-Svahn.
Så hur skulle robusta beslut om kustnära bebyggelse i Sverige kunna se ut rent konkret?
– Jag menar inte att man ska börja flytta existerande områden redan nu, men för en kommun som har mycket bostäder vid havet skulle ett robust beslut kunna vara att spara mark som kan bebyggas om de befintliga områdena översvämmas framöver. Och när man planerar nybyggen bör man ta chansen att göra rätt från början.
Planera för att mildra effekterna
Generellt tycker Per Wikman-Svahn ”ju högre upp desto bättre” när man bygger kustnära, men är det inte möjligt med rejäl marginal måste det inte betyda att man inte ska bygga alls.
– Då kan ett robust beslut istället vara att planera bebyggelsen så att följderna av en eventuell översvämning mildras. Till exempel kan man låta bli att lägga bostäder i markplan eftersom det brukar få större konsekvenser om bostäder översvämmas än till exempel affärslokaler. Det kan också handla om att planera för att hemtjänsten ska kunna komma fram även vid en översvämning.
En sak som blivit tydlig när man testat metoden i studien, är att kommunerna är ovana vid att beakta osäkerheter kopplade till klimatförändringarna vid planering.
– De är inte alls vana vid att tänka på det sättet, och ingen ville riktigt äga problemet. Men kommunerna – och även staten – har ansvar för att samhället planeras på ett säkert sätt och måste börja ta frågan på allvar. Annars kan det bli väldigt dyrt framöver, säger Per Wikman-Svahn.
”Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige” genomfördes 2015-2020 av KTH tillsammans med Lunds tekniska högskola, Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Deltagande kommuner var Danderyd, Gävle och Söderhamn. Projektet har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Läs mer om studien och metoden här
