Inga produkter i varukorgen.
Så få beskriver kulturmiljöer – trots krav
PBL Bara en fjärdedel av landets kommuner beskriver sin värdefulla kulturmiljöer i översiktsplaner i dag – trots att det sedan ett par månader är ett krav. Det visar en ny rapport – som också pekar ut kulturmiljöer som en viktig del av hållbar utveckling.
Anette Johansson, bebyggelseantikvarie vid Boverket. Foto: Adobe Stock/Wretmarks foto /Boverket.
Sedan december 2025 är kraven i plan- och bygglagen skärpta. Kommunerna ska nu i sina översiktsplaner peka ut särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden samt redovisa vilken hänsyn som krävs för att ta tillvara dessa värden. En ny studie från Riksantikvarieämbetet visar dock att många kommuner inte gör det.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten, framtagen av Riksantikvarieämbetet tillsammans med Boverket, kan konstatera att bara 23 procent av samtliga kommuners detaljplaner innehåller utpekanden av lokalt värdefulla kulturmiljöer med någon form av beskrivning. Även där sådana finns varierar innehåll, begreppsanvändning och detaljeringsgrad kraftigt.
Anette Johansson är bebyggelseantikvarie vid Boverket. Hon hoppas att rapporten ska underlätta för kommunerna.
– Det sätter mer fokus på kulturmiljövärdena, konstaterar hon.
Studien pekar bland annat på att många kulturmiljöunderlag är gamla. Mer än hälften av de underlag som översiktsplanerna hänvisar till är äldre än 25 år. Det innebär en risk att yngre bebyggelse, vardagsmiljöer och modernistiska miljöer inte fångas upp – trots att de kan vara centrala för lokal identitet och social hållbarhet.
Enligt rapporten bidrar kulturmiljövärden till hållbar utveckling. Hur då?
– Det är de sociala aspekterna som kommer in i detta, tänker jag. Det finns ju de kommuner eller organisationer i övrigt som har identifierat hållbarhet med att lägga till ett fjärde kulturbegrepp. Det handlar ju om kulturarvet i stort. Alltså både det som vi kallar för det fysiska kulturarvet men också det icke-fysiska
Nu planeras utbildningsinsatser och en vägledning av Riksantikvarieämbetet tillsammans med Boverket.
