Så jobbar Riksbyggen med SBTI – och så kommer du i gång

Klimat Intresset för att sätta mål enligt Science Base Target Initiatives, SBTI, är större än någonsin och Riksbyggen är ett av de företag som nu börjar jobba med vetenskapligt baserade mål. Hållbart Samhällsbyggande tittar närmare på hur det fungerar, vad det kostar, och hur ditt företag kan ansluta sig.

Så jobbar Riksbyggen med SBTI – och så kommer du i gång
Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen.

År 2020 bestämde sig företaget Riksbyggen för att de behövde sätta bra och relevanta klimatmål för deras verksamhet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Vi kollade runt en del och kom fram till att Science Based Target Initiative, SBTI, kändes som en robust metod. Vi ansåg att den externa granskningen var värdefull att luta sig emot, både för att få vetenskaplig relevans och systematik kring hur man ska arbeta, säger Riksbyggens hållbarhetschef Karolina Brick till Miljö & Utveckling.

Efter att ha kartlagt företagets utsläpp i scope 1, 2 och 3 så kom Riksbyggen fram till tre klimatmål att presentera för SBTI – och drygt två år senare var valideringen klar.

– Företagsledningen och styrelsen beslutade om målen i december 2021 och i början av 2022 skickade vi in målen till tredjepartsgranskningen. SBTI började granska våra mål kring augusti och precis nu innan jul fick vi den slutgiltiga valideringen, fortsätter Karolina Brick.

Fakta

Anslut till SBTI – Så gör du steg för steg

Steg 1: Åtagande

Steg ett i anslutningsprocessen handlar om att åta sig att presentera ett klimatmål inom 24 månader. Det första företaget gör är att skicka in ett så kallat ”commitment letter” där företaget förbinder sig att ta fram ett klimatmål enligt SBTI:s kriterier. När brevet sedan skickats in sätter SBTI upp företagets namn på deras lista över committed companies.

Steg 2: Mål

Därefter gäller det för företaget att utveckla sitt klimatmål. Man får helt enkelt fördjupa sig i SBTI:s kriterier som bland annat beskriver hur omfattande utsläppen ska vara och hur mycket de måste minskas. Det är även i detta steg som val av metod, typ av mål och beräkning av mål ska motiveras. För att beräkna utsläppen använder man sig av greenhouse gas protocol (GHG) som senare ligger till grund när man sätter sina mål för scope 1, 2 och 3.

Steg 3: Skicka in

När man sedan fastställt hur stora utsläppen är, vad målen ska innehålla och önskvärd minskningsnivå så fyller företaget i ett formulär som sedan skickas in till SBTI.

Steg 4: Offentliggör ert mål

När målet till slut blir validerat så hamnar bolaget på SBTI:s hemsida och företaget uppmanas att kommunicera att de fått sina mål godkända. Framöver behöver företaget även årligen gå ut publikt med vilka utsläpp verksamheten har och hur de förhåller sig till de satta klimatmålen.

SBTI är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål som är i linje med vetenskapliga modeller. Initiativet lanserades i samband med Parisavtalet 2015 och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, FN Global Compact, CDP och World Resources Institute.

Tidigare var målet satt i enlighet med Parisavtalets 2-gradersmål, men i oktober 2019 påbörjade SBTI arbetet med att ta fram en trovärdig nettonoll-standard som ligger i linje med 1,5-gradersmålet. Standarden bör enligt SBTI ses som ett verktyg för att skapa en trovärdig och oberoende bedömning av företagens nettonoll-målsättning.

Företag som ansluter sig till standarden kommer behöva nå en 90- till 95-procentig utsläppsminskning i absoluta tal till år 2050. De 5 till 10 procenten som blir kvar måste sedan neutraliseras genom koldioxidinfångning.

Göran Erselius på konsultföretaget 2050 är utbildare av SBTI och en av Sveriges främsta experter på verksamheters klimatpåverkan. Han förklarar att SBTI ungefär följer samma princip som miljömärkning av bananer.

– Man vet att de har kontrollerats och att det finns ett bakomliggande ramverk. På samma sätt kan företag som blir godkända av SBTI peka på att de har gått igenom en oberoende granskningsprocess.

Genom att sätta ett vetenskapligt förankrat klimatmål blir det enligt Göran Erselius tydligt i både den externa och interna kommunikationen att företaget menar allvar med sitt åtagande.

Både priset och anslutningsprocessen till SBTI skiljer sig åt beroende på företagets typ och storlek.

– Små och medelstora företag med under 500 anställda får inte välja mål på samma sätt utan följer ett standardiserat mål. Deras valideringsprocess kostar drygt 10 000 kronor, berättar Göran Erselius.

Större företag kan sätta mer anpassade mål och kan välja mellan paket som kostar runt 100 000–150 000 kronor.

Enligt Göran Erselius är majoriteten av bolagen som är anslutna till SBTI stora företag.

– Sist jag kollade så var det drygt 2500 företag som var godkända enligt SBTI:s kriterier och runt 800 av dessa var små och medelstora företag. Det är allt ifrån handelsträdgårdar och mindre konsultbolag till industrijättar. Jag tror inte att det kommer dröja länge innan fler än hälften av listan är SME-företag. Valideringsprocessen går också fortare för dessa, avslutar Göran Erselius.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan