Inga produkter i varukorgen.
Så kan dagvattenlösningar rusta fastigheter för ett förändrat klimat
Vatten Dagvattenanläggningar kan minska belastningen vid kraftiga regn, men också bidra till svalare och grönare stadsmiljöer. En ny handbok visar hur olika lösningar kan användas i klimatanpassningen.
När stora mängder regn faller på hårdgjorda ytor behöver vattnet tas om hand utan att ledningsnät och andra delar av staden överbelastas. Dagvattenlösningar kan då användas för att tillfälligt hålla kvar vattnet och jämna ut flödestoppar, vilket kan minska risken för översvämningar och erosion.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Hur det görs beror på både platsen och vilket problem som ska lösas. I en ny handbok från projektet Soda beskrivs sex typer av anläggningar. Nedsänkta och upphöjda växtbäddar samt underjordisk bevattning är främst lämpade för mindre vattenvolymer, medan dagvattendammar och underjordiska magasin kan hantera större volymer. Genomträngliga grusytor låter i stället vatten passera genom markytan.
Fride Gissén, dagvattenexpert på Sweco och en av författarna bakom guiden skriver i en kommentar att dagvatten, med rätt planering, kan bli en resurs:
”Att lämna plats för vatten ger oss möjlighet att stå bättre rustade för framtida klimat, både vid större regn och vid torka. Nyckeln ligger i att se dagvattenhantering som ett sammanhängande system där teknik, ekologi och gestaltning utvecklas tillsammans, redan från tidigt skede i projektet”.
Väg mellan olika syften
Olika dagvattenlösningar kan fylla fler funktioner. Växtbäddar och dammar kan exempelvis utformas för att bidra till biologisk mångfald och ett bättre mikroklimat. Handboken pekar samtidigt på att flera syften kan behöva vägas mot varandra. En anläggning som främst ska fördröja stora mängder vatten kan behöva utformas på ett annat sätt än en där biologisk mångfald och klimatanpassande mervärden prioriteras.
Författarna betonar därför att det inte finns någon universallösning. Bland annat behöver översvämningsrisk, tillgänglig yta, geologi, grundvattennivåer, markföroreningar och recipient undersökas innan lösningen väljs.
Ett särskilt problem som lyfts är växtbäddar. Enligt handboken har sådana anläggningar ofta utförts felaktigt. Författarna pekar därför på behovet av kompetens inom både dagvattenhantering, växtbäddar och växtmaterial genom projekteringen.
Frida Gisséns fem råd till fastighetsägare och beställare:
- Sätt funktionen först. Bestäm tidigt vad anläggningen främst ska göra: fördröja vatten, rena det, hantera skyfall eller bidra till biologisk mångfald. Prioritera – en lösning kan inte optimera allt samtidigt.
- Planera för hela livscykeln. Avsätt resurser för investering, drift och underhåll. Utan löpande skötsel kan funktionen försämras över tid.
- Säkerställ rätt dimensionering. Utgå från platsens förutsättningar och den funktion anläggningen ska uppfylla.
- Ta in rätt kompetens tidigt. Dagvattenlösningar med vegetation, exempelvis växtbäddar, är komplexa system där små förändringar kan påverka både växtlighet och vattenhantering.
- Följ upp byggskedet. Kontrollera utförandet och dokumentera det, särskilt de delar som senare byggs över eller blir svåra att inspektera. Förbesiktning och fotodokumentation är viktiga verktyg.
