Så tog Lansa Fastigheter steget till 100 procent miljöcertifiering

En avgörande förklaring till resultatet är att Lansas bestånd består av relativt nya byggnader. Det skapar helt andra förutsättningar än i äldre fastigheter.

– Det är inte lika lätt att hållbarhetscertifiera gamla bostadsbyggnader.

I stället bygger arbetet på modern teknik och en medveten strategi. Men tekniska förutsättningar är bara ena halvan av ekvationen, menar han. Den andra handlar om inställning.

– Det handlar om att vilja göra det. Det är inte så svårt som man tror.

Han upplever att det finns ett motstånd i branschen som snarare handlar om föreställningar än faktiska hinder.

– Det finns någon slags allmänt motstånd mot att det skulle vara något slags akademiskt krångel eller jobbigt och rapportera eller följa upp. Det är ju inte det som är det jobbiga. Det jobbiga är ju att se till att fastigheterna håller låga förbrukningar.

Han är kritisk till hur frågan ibland beskrivs.

– Branschen är lite cynisk i det perspektivet, att man överdriver problemet med rapport och uppföljning.

För Lansa har just uppföljningen i stället blivit en motor i utvecklingen.

– Uppföljningen är ju en av de stora drivande krafterna – att följa det regelbundet för att hela tiden förbättra nyckeltalen.

Att nå hela vägen till 100 procent har enligt Claes Malmkvist inte varit svårt i teknisk bemärkelse, men det har krävt ekonomiska avvägningar. Samtidigt har satsningen inneburit högre initiala kostnader.

– Sen kräver det ju lite uppoffringar någonstans. Kortsiktigt kan det kosta mer i investeringen.

Här spelar ägarperspektivet en avgörande roll.

– Men om man som vi har ett ägarperspektiv på 50–100 år så ligger ju den återbetalningen långt framme i tiden.

Det gör att modellen inte passar alla aktörer.

– Det kan ju vara svårt för någon som jobbar i ett kortare perspektiv. Då finns inte motivet egentligen.

Om ledningen inte driver frågan blir den aldrig central, menar Claes Malmkvist.

– Om inte bolagets ledning vill det och ser nyttan av det för ägarna och för sin egen verksamhet så blir det inte gjort.

Under resans gång har Lansa också mött tekniska utmaningar, särskilt i mötet med ny teknik. Att ligga i framkant innebär också risker.

– Det är klart att man vid några tillfällen går på några minor när man går in i ny teknik. Framför allt har det väl egentligen varit då kopplat till det här med batterilagring och styrning. Utav det som man hade en övertro på i början tror jag.

Utmaningen har varit att hitta rätt tempo.

– Så det har varit en svårighet, tycker jag, att ta till sig tekniken och investera i lagom takt.

Samtidigt ser Claes Malmkvist detta som en naturlig del av utvecklingen.

– Allt funkar inte. Utan man får vara beredd på att man kan köra i diket ibland och då får man upp på banan igen.

Till andra fastighetsbolag som vill följa samma väg är rådet tydligt: börja med mätning och uppföljning.

–Det är en gammal klassisk doktrin det där att det som blir mätt – det blir gjort.

Förändringen måste också göras synlig i hela organisationen.

– Det är först när du ser det och när du sprider det budskapet i hela organisationen så att alla ser. Och så gäller det att få med sig sina ägare också.

I Lansas fall har det institutionella ägandet varit en tydlig drivkraft.

Utöver hållbarhetsargumenten finns också en långsiktig affärslogik.

– Det finns också en annan effekt – den rent ekonomiska. Långsiktigt så blir affärer mycket bättre med låga förbrukningar förstås, avslutar han.